Torsdagen den 30 April 2009
12:39
Sov ganska länge idag. Fick besök av Maggie sent i natt han hade varit ute med resten av Fashion Pack. Vi bubblade en stund innan vi kröp ner i sängen.
Vaknade vid nio-snåret och kände mig faktiskt utvilad, skönt!
Jag ringde ju Jazze sent i går kväll när jag var som mest förtvivlad, hon lät nyvaken. J lät precis lika tillmötesgående som hon alltid gör men sa att hon ingenting visste... Hon frågade hur jag mådde och låtsades bekymrad. Fy fan för denna människa, det kryper i kroppen av ilska varje gång jag pratar med henne.
Nåja, B ringde i förmiddags och berättade att han pratat med soc i morse. Dom hade ingen ny info att ge till oss tyvärr. Hon är alltså fortfarande borta.
Jag har ringt Runnagården nu på morgonen för att dubbelkolla att Dannie inte kan ha fått med sig nycklar, kort, leg eller mobil. Det har hon inte.
Vi kan inte göra något mer nu i dagsläget förutom vidarebefordra de eventuella tips vi får in till narkotikapolisen.
Jag måste försöka koppla av lite....
torsdag 30 april 2009
onsdag 29 april 2009
fortsättning Onsdag den 29 April 2009
16:25
Jag får ett samtal av Jove strax innan halv sju i morse. Hon har tilbringat natten med Jazze och lite annat löst folk i en lokal här i stan. Natten har gått åt att försöka snärja och lirka med Jazze.
Jove har hållit med,och hållit med på nästan allt som hon försöker tuta i henne. Efter många timmar verkar Jazze tro att Jove är på hennes sida. Jazze går iväg en stund och strax ringer D till Joves mobil! (givetvis från skyddat nummer)
D låter fräsch tycker J. D förklarar att hon inte orkade med tanken på att sitta på låst avdelning och bara ville komma därifrån så fort som möjligt.
Hon säger sen att hon kommer lämna över sig själv om några dagar. Lovar sen att hålla kontakten med Jove under tiden.
Äntligen lite nyheter!
Precis när samtalet medllan mig och J är avslutat så ringer B till mig.
Han har oxå nyheter.
Jazze har ringt till honom nyss! Hon förklarade att hon och jag inte hade någon "bra relation" och att hon hellre vill prata med honom.
J berättar för B att hon tror att Dannie är i Karlskoga hos Kim´s mamma, svär sen dyrt och heligt att hon inte har vetat något innan....
Eller HUR???
B ringer polisen och lämnar uppgifterna som de i sin tur lämnar över till polisen i Karlskoga. Och där var vi i morse kl 06:45
Nu har hela dagen gått och vi vet fortfarande ingenting. B har pratat med narkotikapolisen i dag för att verkligen checka att all info kommit rätt. Han har även varit uppe hos någon chef på soc för att diskutera HUR det kom sig att D lyckats "fiffla" med det senaste urinprovet. Inte speciellt viktigt nu kan tyckas men det är bra på det sätt att vi nu har ännu en kontakt att utnyttja.
Jag kunde somna efter lite om och men och sov ca 3 timmar.
När jag vaknade var jag bara förbannad...
Hur vågar D göra så mot oss? Fattar hon inte att vi håller på att gå sönder inombords?
Jag tror att alla känslor har sin tid och just nu är det ilska, men jag vet att det svänger väldigt fort. Nästa sekund så gråter jag och bara vill att hon ska vara hos MIG! Ingen annan ska få hålla om, eller prata med henne....
Har äntligen fått i mig lite mat och borde nog lägga mig en stund nu. Återkommer senare om nåt nytt händer.
16:25
Jag får ett samtal av Jove strax innan halv sju i morse. Hon har tilbringat natten med Jazze och lite annat löst folk i en lokal här i stan. Natten har gått åt att försöka snärja och lirka med Jazze.
Jove har hållit med,och hållit med på nästan allt som hon försöker tuta i henne. Efter många timmar verkar Jazze tro att Jove är på hennes sida. Jazze går iväg en stund och strax ringer D till Joves mobil! (givetvis från skyddat nummer)
D låter fräsch tycker J. D förklarar att hon inte orkade med tanken på att sitta på låst avdelning och bara ville komma därifrån så fort som möjligt.
Hon säger sen att hon kommer lämna över sig själv om några dagar. Lovar sen att hålla kontakten med Jove under tiden.
Äntligen lite nyheter!
Precis när samtalet medllan mig och J är avslutat så ringer B till mig.
Han har oxå nyheter.
Jazze har ringt till honom nyss! Hon förklarade att hon och jag inte hade någon "bra relation" och att hon hellre vill prata med honom.
J berättar för B att hon tror att Dannie är i Karlskoga hos Kim´s mamma, svär sen dyrt och heligt att hon inte har vetat något innan....
Eller HUR???
B ringer polisen och lämnar uppgifterna som de i sin tur lämnar över till polisen i Karlskoga. Och där var vi i morse kl 06:45
Nu har hela dagen gått och vi vet fortfarande ingenting. B har pratat med narkotikapolisen i dag för att verkligen checka att all info kommit rätt. Han har även varit uppe hos någon chef på soc för att diskutera HUR det kom sig att D lyckats "fiffla" med det senaste urinprovet. Inte speciellt viktigt nu kan tyckas men det är bra på det sätt att vi nu har ännu en kontakt att utnyttja.
Jag kunde somna efter lite om och men och sov ca 3 timmar.
När jag vaknade var jag bara förbannad...
Hur vågar D göra så mot oss? Fattar hon inte att vi håller på att gå sönder inombords?
Jag tror att alla känslor har sin tid och just nu är det ilska, men jag vet att det svänger väldigt fort. Nästa sekund så gråter jag och bara vill att hon ska vara hos MIG! Ingen annan ska få hålla om, eller prata med henne....
Har äntligen fått i mig lite mat och borde nog lägga mig en stund nu. Återkommer senare om nåt nytt händer.
tisdag 28 april 2009
natt till Onsdag den 29 April 2009
01:44
Frågan är ju nu om hon planerade allt redan häromdagen???
Allt från att inte ta Nozinanen till att spela mer tillfreds som idag när jag träffade henne?
Hennes tvärvändning om att helt plötsligt vilja vänta en vecka på beslutet ang LVM?
Hur mycket lyckades hon dupera personalen på Runnagården?
När och hur drog hon? Vid tandläkarbesöket eller efteråt?
Var hon redan borta när vårdaren kom fram och sa att hon mådde bra utanför tandläkaren? (han tittade ju hela tiden ut genom fönstret där jag satt med min jävla glass!!!)
Visste dom redan då???
Känner mig så jävla blåst och grundlurad!!! Fan, fan, fan
Vet egentligen inte om varför jag skriver nu, är så himla trött känslomässigt av alla tvära kast...
Pallar jag (vi) det här en gång till?
Att inte veta VAD hon gör, OM hon gör något och om hon överhuvudtaget LEVER???
Om du nån gång läser det här Dannie så hoppas jag att du förstår hur vi mår just nu!
Allra, allra helst skulle jag vilja att det är ett år framåt så jag bara fick VETA!!
Sitter just nu på jobbet och väntar på att Jove ska höra av sig igen. Hon etablerade nån typ av kontakt med Jazze i kväll. Hon låtsades hålla med om alla motsägelsefulla grejor som Jazze försökte tuta i henne.
Den lilla falska människan hoppas jag att jag aldrig träffar själv nån gång om/när allt det här är över. Lågt kanske av mig att skylla på henne men det skiter jag i!
01:44
Frågan är ju nu om hon planerade allt redan häromdagen???
Allt från att inte ta Nozinanen till att spela mer tillfreds som idag när jag träffade henne?
Hennes tvärvändning om att helt plötsligt vilja vänta en vecka på beslutet ang LVM?
Hur mycket lyckades hon dupera personalen på Runnagården?
När och hur drog hon? Vid tandläkarbesöket eller efteråt?
Var hon redan borta när vårdaren kom fram och sa att hon mådde bra utanför tandläkaren? (han tittade ju hela tiden ut genom fönstret där jag satt med min jävla glass!!!)
Visste dom redan då???
Känner mig så jävla blåst och grundlurad!!! Fan, fan, fan
Vet egentligen inte om varför jag skriver nu, är så himla trött känslomässigt av alla tvära kast...
Pallar jag (vi) det här en gång till?
Att inte veta VAD hon gör, OM hon gör något och om hon överhuvudtaget LEVER???
Om du nån gång läser det här Dannie så hoppas jag att du förstår hur vi mår just nu!
Allra, allra helst skulle jag vilja att det är ett år framåt så jag bara fick VETA!!
Sitter just nu på jobbet och väntar på att Jove ska höra av sig igen. Hon etablerade nån typ av kontakt med Jazze i kväll. Hon låtsades hålla med om alla motsägelsefulla grejor som Jazze försökte tuta i henne.
Den lilla falska människan hoppas jag att jag aldrig träffar själv nån gång om/när allt det här är över. Lågt kanske av mig att skylla på henne men det skiter jag i!
fortsättning Tisdag kväll
22:40
Åker förbi Tessan där både Takman och Ulrika är, barnen ligger i sina sängar och ropar på mig när jag kommer in jag får en kram av lilltjejen. Vi pratar igenom allt och får en massa stöd och kramar, känns skönt! Är nästan på väg till jobbet när Jove & co ringer, de är utanför Jazze´s mammas lägenhet och har sett Jazze på balkongen. De tror sig även ha hört nån som de tror är Dannie säga någonting till Jazze. Jag ringer Runnagården som hänvisar mig till polisen. Fumlar med telefonen och får försöka flera gånger innan jag slår rätt nummer. Någon kvinna svarar, jag förklarar läget och hon säger att det var hon som tog emot anmälan om försvinnandet. Hon berättar sen att de har tio fall innan och att det handlar om en prioritering. Hon frågar sen hur gammal D är och när jag säger 22år så säger hon"-Jaa, må så vara men det är alltid ens barn ändå". Känns skönt att höra de små orden. Hon tar mitt telefonnummer och vi lägger på.
Jag ringer tjejerna som fortfarande står på lurpass och jag möter upp JC. Då ringer Jazze till mig! Hon undrar om jag vet något om D för "farbror Blå" som hon uttrycker sig har varit på besök i hennes lägenhet och letat. Jag svarar att jag försökt ringa D vid sextiden men att hon inte kunde prata då. Säger sen till J att jag blir orolig och måste ringa till Runnagården för att kolla. Hon säger att hon har messat olika folk men inte fått nåt svar av någon. Hon är som vanligt väldigt korrekt och trevlig emot mig, själv vill jag vrida halsen av den skitungen!!! (men håller mig lugn och trevlig). Jag skakar i hela kroppen efter det samtalet. Pratar med B igen som i sin tur har försökt att skynda på polisen men utan resultat...
Kommer till jobbet strax innan nio och kliver in. Orkar inte prata med någon just nu, kliver in där vi byter om och känner hur tårarna är på väg igen. Biter ihop och kliver ut till mina arbetskamrater. Är tyst nästan hela rapporten.
Jag ringer B igen. Han är på väg upp på stan men måste slänga i sig nåt snabbt innan bara. Då ringer JC och berättar att polisen just gick in i porten. Hon lovar att ringa tillbaka så fort hon vet något. Hoppet kommer tillbaka! För en kort stund så kan jag känna glädjen över att D kommer bli trygg igen.
Hon var inte där...
22:40
Åker förbi Tessan där både Takman och Ulrika är, barnen ligger i sina sängar och ropar på mig när jag kommer in jag får en kram av lilltjejen. Vi pratar igenom allt och får en massa stöd och kramar, känns skönt! Är nästan på väg till jobbet när Jove & co ringer, de är utanför Jazze´s mammas lägenhet och har sett Jazze på balkongen. De tror sig även ha hört nån som de tror är Dannie säga någonting till Jazze. Jag ringer Runnagården som hänvisar mig till polisen. Fumlar med telefonen och får försöka flera gånger innan jag slår rätt nummer. Någon kvinna svarar, jag förklarar läget och hon säger att det var hon som tog emot anmälan om försvinnandet. Hon berättar sen att de har tio fall innan och att det handlar om en prioritering. Hon frågar sen hur gammal D är och när jag säger 22år så säger hon"-Jaa, må så vara men det är alltid ens barn ändå". Känns skönt att höra de små orden. Hon tar mitt telefonnummer och vi lägger på.
Jag ringer tjejerna som fortfarande står på lurpass och jag möter upp JC. Då ringer Jazze till mig! Hon undrar om jag vet något om D för "farbror Blå" som hon uttrycker sig har varit på besök i hennes lägenhet och letat. Jag svarar att jag försökt ringa D vid sextiden men att hon inte kunde prata då. Säger sen till J att jag blir orolig och måste ringa till Runnagården för att kolla. Hon säger att hon har messat olika folk men inte fått nåt svar av någon. Hon är som vanligt väldigt korrekt och trevlig emot mig, själv vill jag vrida halsen av den skitungen!!! (men håller mig lugn och trevlig). Jag skakar i hela kroppen efter det samtalet. Pratar med B igen som i sin tur har försökt att skynda på polisen men utan resultat...
Kommer till jobbet strax innan nio och kliver in. Orkar inte prata med någon just nu, kliver in där vi byter om och känner hur tårarna är på väg igen. Biter ihop och kliver ut till mina arbetskamrater. Är tyst nästan hela rapporten.
Jag ringer B igen. Han är på väg upp på stan men måste slänga i sig nåt snabbt innan bara. Då ringer JC och berättar att polisen just gick in i porten. Hon lovar att ringa tillbaka så fort hon vet något. Hoppet kommer tillbaka! För en kort stund så kan jag känna glädjen över att D kommer bli trygg igen.
Hon var inte där...
Tisdag kväll
18:20
Dannie har dragit! Alla som läser det här och har information ring mig dygnet runt på 0704-283801
Sitter nu här och vet inte vad jag ska ta vägen.... Får inte tag på Bertil eller Lisa. Jag ringde Runnagården och frågade efter Dannie och Petra som hon hette svarade att tyvärr det går inte!?? Jag frågade varför och hon hänvisade till sekretessen. Jag frågade då om nåt allvarligt hänt och fick liknande svar, jag börjar gråta för jag förstår att det är NÅNTING!!! Petra hör på min röst att jag håller på att bryta ihop fullständigt, säger sen "jag ska gå undan en bit".
Sen säger hon så här-! " förstår du när jag säger att jag inte kan tala om för dig om Daniela är här eller inte, vad drar du då för slutsats?" Hon har utan att röja något bekräftat vad jag misstänkte. Jag säger"- OM Dannie inte är hos er är hon lyst då?" Ja, svarar Petra.
Ringer Bertil, får inget svar. Åker hem till dom men ingen är hemma. Ringer Jove, Jc och Lollo och berättar, dom lovar att luska så gott det går. Ska kolla olika adresser osv. Snurrar runt en stund med bilen, åker sen hem. Ringer jobbet och kollar ifall dom fått tag på någon för mig inatt. Men det har dom inte. Men men jag kan lika gärna jobba som att sitta här helt maktlös. Messar till Malla att D dragit, tänker att hon kanske kan komma till jobbet om nåt skulle hända i natt.
Fan, fan, fan!!!
18:20
Dannie har dragit! Alla som läser det här och har information ring mig dygnet runt på 0704-283801
Sitter nu här och vet inte vad jag ska ta vägen.... Får inte tag på Bertil eller Lisa. Jag ringde Runnagården och frågade efter Dannie och Petra som hon hette svarade att tyvärr det går inte!?? Jag frågade varför och hon hänvisade till sekretessen. Jag frågade då om nåt allvarligt hänt och fick liknande svar, jag börjar gråta för jag förstår att det är NÅNTING!!! Petra hör på min röst att jag håller på att bryta ihop fullständigt, säger sen "jag ska gå undan en bit".
Sen säger hon så här-! " förstår du när jag säger att jag inte kan tala om för dig om Daniela är här eller inte, vad drar du då för slutsats?" Hon har utan att röja något bekräftat vad jag misstänkte. Jag säger"- OM Dannie inte är hos er är hon lyst då?" Ja, svarar Petra.
Ringer Bertil, får inget svar. Åker hem till dom men ingen är hemma. Ringer Jove, Jc och Lollo och berättar, dom lovar att luska så gott det går. Ska kolla olika adresser osv. Snurrar runt en stund med bilen, åker sen hem. Ringer jobbet och kollar ifall dom fått tag på någon för mig inatt. Men det har dom inte. Men men jag kan lika gärna jobba som att sitta här helt maktlös. Messar till Malla att D dragit, tänker att hon kanske kan komma till jobbet om nåt skulle hända i natt.
Fan, fan, fan!!!
fortsättning tisdag
16:04
Intuition.... Fan va jag är bra!
Cyklar upp på stan och hinner inte ens parkera min cykel när jag hör: -"Mamma, Hej!!"
Tittar upp ovanför Lindex och ser min lilla tjejja! Hon står vid ett fönster som hon öppnat på vidgavel och tjoar... Det är en kille bredvid henne (vakt visar det sig) som hjälper henne att få upp fönstret så jag kan se henne lite bättre. Det är ca tre meter upp men känns som om hon vore precis bredvid mig. Hon ser lite blek ut men glad. Jag säger att det är otroligt skönt att se henne och hon instämmer. Vill helst av allt klättra upp till henne. Vakten börjar irra lite med blicken men han ser inte HELT sur ut över situationen. Vi säger hejdå och jag strosar vidare på gatan. Går in i andra ingången och handlar lite. Går sen ut och sätter mig på ett fik rakt över gatan och köper mjukglass, tar upp min bok och läser en stund.
När vakterna för andra gången hämtar/lämnar suspekta människor (D måste ju alltså oxå vara en suspekt person!??) så kommer en av vakterna fram till mig och säger: "Hon MÅR bra det är säkert, koppla av." Jag sitter en stund till och beställer min andra mjukglass, gillar inte glass speciellt mycket förresten. Det blir några transporter till men till slut ger jag upp. Fryser och är vansinnigt kissnödig. Hade gärna velat fått krama om henne. Känner mig ändå väldigt nöjd över att få bara se henne!
16:04
Intuition.... Fan va jag är bra!
Cyklar upp på stan och hinner inte ens parkera min cykel när jag hör: -"Mamma, Hej!!"
Tittar upp ovanför Lindex och ser min lilla tjejja! Hon står vid ett fönster som hon öppnat på vidgavel och tjoar... Det är en kille bredvid henne (vakt visar det sig) som hjälper henne att få upp fönstret så jag kan se henne lite bättre. Det är ca tre meter upp men känns som om hon vore precis bredvid mig. Hon ser lite blek ut men glad. Jag säger att det är otroligt skönt att se henne och hon instämmer. Vill helst av allt klättra upp till henne. Vakten börjar irra lite med blicken men han ser inte HELT sur ut över situationen. Vi säger hejdå och jag strosar vidare på gatan. Går in i andra ingången och handlar lite. Går sen ut och sätter mig på ett fik rakt över gatan och köper mjukglass, tar upp min bok och läser en stund.
När vakterna för andra gången hämtar/lämnar suspekta människor (D måste ju alltså oxå vara en suspekt person!??) så kommer en av vakterna fram till mig och säger: "Hon MÅR bra det är säkert, koppla av." Jag sitter en stund till och beställer min andra mjukglass, gillar inte glass speciellt mycket förresten. Det blir några transporter till men till slut ger jag upp. Fryser och är vansinnigt kissnödig. Hade gärna velat fått krama om henne. Känner mig ändå väldigt nöjd över att få bara se henne!
Tisdag den 28 April
14:03
Blev glad i morse när D ringde mig. Soc hade varit där på morgonen och berättat att nu hade dom en vecka på sig att besluta om fortsatt LVM. (fattade jag det som) Jag frågade D om hon sagt till soc att hon släppt sekretessen för oss men det hade hon glömt tyvärr, lovade dock att ringa upp på em till Wislander. Hon frågade om jag kunde komma med pengarna och BH:n och jag bestämde tid med nån Leif 12:30 utanför grindarna. Vi pratade lite om mitt skrivande och hon tyckte det var bra för mig. Själv skriver hon också tydligen ganska mycket i sin "svarta bok". Hon kändes mer nöjd och tillfreds idag. Ville bara veta vart hon skulle hamna i slutändan, vilket behandlingshem och så. Hon lovade oxå att skriva en ansökan om besökstillstånd åt mig. Hon sa att hon längtade efter mig och det kändes jätteskönt. Jag frågade om hennes inställning till vård och hon erkände att det fortfarande var mest för vår skull. Hon inser inte riktigt än vidden av det hela tror jag. Jag berätttade om kontoutdraaget och mina funderingar ang det. Hon påstår fortfarande att Jazze inte har haft speciellt stor del i det hela, utan kanske mest Kim. Vi sa hejdå och jag sa till henne att jag skulle försöka luska ut vilken tid hon skulle till tandläkaren.
Packade ihop lite grejer till henne i en plastpåse och åkte till Runnagården. Som vanligt var jag för tidig och fick vänta en stund. Det kommer en man emot mig och presenterar sig som Leif. Jag räcker över påsen och han säger direkt att skrivboken kan jag lika gärna ta tillbaka för den får hon inte ta emot i allafall. Trist, jag hade nämligen skrivit några rader till henne på försättsbladet. Frågar sen hur länge hon måste äta Nozinan och han berättar att de bara har läkarkontakt en gång i veckan och att han inte har nån aning om vilka mediciner som gäller. Han tycker att hon är en väldigt trevlig tjej med gott om humor och jag kan bara instämma. Frågar om tandläkaren och han säger att det är fem stycken som ska dit på em, men han talar inte om vilken tid. Jag ber honom hälsa till henne.Åker därifrån.
Ringer til B från bilen och berättar om morgonen. Han och Lisa är lite bekymmrade över att D säger sig ha spolat ner medicinen. Tänk om hon INTE gör det utan sparar för ett annat ändamål? Så långt har jag inte ens tänkt...
Tar en fika på stan med Tess för att få tiden att gå. Är hemma nu en snabbis och ska ta och cykla upp på stan för att försöka kolla efter henne vid tandläkaren.
14:03
Blev glad i morse när D ringde mig. Soc hade varit där på morgonen och berättat att nu hade dom en vecka på sig att besluta om fortsatt LVM. (fattade jag det som) Jag frågade D om hon sagt till soc att hon släppt sekretessen för oss men det hade hon glömt tyvärr, lovade dock att ringa upp på em till Wislander. Hon frågade om jag kunde komma med pengarna och BH:n och jag bestämde tid med nån Leif 12:30 utanför grindarna. Vi pratade lite om mitt skrivande och hon tyckte det var bra för mig. Själv skriver hon också tydligen ganska mycket i sin "svarta bok". Hon kändes mer nöjd och tillfreds idag. Ville bara veta vart hon skulle hamna i slutändan, vilket behandlingshem och så. Hon lovade oxå att skriva en ansökan om besökstillstånd åt mig. Hon sa att hon längtade efter mig och det kändes jätteskönt. Jag frågade om hennes inställning till vård och hon erkände att det fortfarande var mest för vår skull. Hon inser inte riktigt än vidden av det hela tror jag. Jag berätttade om kontoutdraaget och mina funderingar ang det. Hon påstår fortfarande att Jazze inte har haft speciellt stor del i det hela, utan kanske mest Kim. Vi sa hejdå och jag sa till henne att jag skulle försöka luska ut vilken tid hon skulle till tandläkaren.
Packade ihop lite grejer till henne i en plastpåse och åkte till Runnagården. Som vanligt var jag för tidig och fick vänta en stund. Det kommer en man emot mig och presenterar sig som Leif. Jag räcker över påsen och han säger direkt att skrivboken kan jag lika gärna ta tillbaka för den får hon inte ta emot i allafall. Trist, jag hade nämligen skrivit några rader till henne på försättsbladet. Frågar sen hur länge hon måste äta Nozinan och han berättar att de bara har läkarkontakt en gång i veckan och att han inte har nån aning om vilka mediciner som gäller. Han tycker att hon är en väldigt trevlig tjej med gott om humor och jag kan bara instämma. Frågar om tandläkaren och han säger att det är fem stycken som ska dit på em, men han talar inte om vilken tid. Jag ber honom hälsa till henne.Åker därifrån.
Ringer til B från bilen och berättar om morgonen. Han och Lisa är lite bekymmrade över att D säger sig ha spolat ner medicinen. Tänk om hon INTE gör det utan sparar för ett annat ändamål? Så långt har jag inte ens tänkt...
Tar en fika på stan med Tess för att få tiden att gå. Är hemma nu en snabbis och ska ta och cykla upp på stan för att försöka kolla efter henne vid tandläkaren.
måndag 27 april 2009
Måndag den 27 April 2009
Har bara sovit några timmar inatt, drömt mycket knepigt plus den jäkla hostan som aldrig vill ge med sig.
Jag och Jove skulle höras av på fm för städningen av D:s lägenhet. Fixade först lite grejor på Hund&Katt och passade på att storhandla lite, det har ekat i kylen ett tag nu.
Jove ringde och vi bestämde att åka till lägenheten vid halv tre. Hon berättade att även JC och Lollo skulle komma och hjälpa till, kändes helt otroligt att alla ville hjälpa till i den röran. När vi kom in så bestämde vi att all disk skulle ner i badkaret och dränkas in med WC-rent (!). Allt var så fasttorkat så det hade aldrig gått annars. Lollo och JC tog sig an D:s sovrum som var en smärre katastrof. Vi hittade både sprutor och kanyler i lägenheten. D hade varnat oss innan och berättat att det hade vistats personer med Hepatit där så jag tog med mig en hel förpackning med engångshandskar. Jag började med att leta efter D:s digipass och hittade den ganska snart. Ringde upp David som var på sitt jobb och hade tillgång till internet. Vilken lättnad när vi kunde se att hon faktiskt hade fått in 9800 i lön och inget hade hunnit försvinna. Ringde B på en gång. Hittade alla D:s räkningar och konstaterade att det inte skulle räcka med tanke på de två lånen hon tagit i början på April... Ett senare problem känns det som.
Det tog över två timmar att diska upp allting och vi höll på i sammanlagt nästan fyra timmar på fyra personer. Jag hade ALDRIG pallat det själv. Underbara tjejer allihop, kommer aldrig glömma det. Humöret var på topp och vi fnissade en del under tiden. Joves kille Stefan kom senare och lagade balkongdörren vars handtag hade lossnat så vi kunde stänga ordentligt. B kom precis när vi var klara och vi gick igenom räkningarna om låg på köksbordet. Vi diskuterade hur vi skulle lägga upp det för D så att hon skulle gå med på att betala de två skitlånen och hyran i första hand. D ville ju att vi skulle strunta i dom och låta det gå till kronofogden.
B var precis lika glad som jag att tjejerna ställt upp. Jove och JC tog med sig all tvätt vilket måste ha varit 5 maskiner! Kalas-tjejer!
Innan vi skulle gå så sa tjejerna att vi skulle hälsa till D så mycket och även hälsa att hon skulle få betala igen genom att skura DERAS lägenheter med tandborste! ha ha! =)
När jag sen kom hem så ringde jag upp Dannie och hon kändes mer motiverad än dagen innan och piggare. Hon berättade att hon spolat ner Nozinanen som hon skulle ha tagit. Jag sa till henne att direkt ta upp det med soc i morgon så att hon kanske slipper medicineringen. Hon sa själv att hon ville vara klar i huvudet när hon pratar med dom,vilket jag förstår. Soc kommer i morgon halv nio och jag frågade om inte jag kunde få vara med. D frågade då en i personalen som svarade att sånt måste godkännas innan och det kunde ta ett par dagar, idioter! D berättade även att hon skulle till tandläkaren i morgon eftermiddag, vid Lindex. Jag frågade vilken tid men det kunde hon inte svara på pga flyktrisk: Jag frågade då om det var Lindex "uppe" eller " nere". Där "uppe" svarade hon. Jag kommer antagligen stå och häcka utanför Lindex halva eftermiddagen bara för att få se en liten skymt av henne.
Har även bestämt att jag ska lämna in 400 kr och en ny BH till henne under dagen, man får då ringa innan så kommer personal och möter upp. 400 är vad du får ha på en vecka för att köpa tandkräm, schampo coh tvål. Givetvis cig och andra grejer som man kan tänkas vilja ha. Undrar om det finns en "kioskvagn" som på USÖ kanske ?
När jag kollade D.s kontoutdrag så kunde man se ett mönster som började den 30:e Mars. Då började hon köpa limpor med cig så många som fyra åt gången, antagligen för att sälja vidare. D har ju ingen kod till sitt kort och kan därför inte ta ut kontanter. Även var det ganska höga summor på restaurang Marken eller nåt. (antagligen pizzerian i Markbacken) Vilken deal som gjorts där vet jag inte. Konstiga ställen och konstiga uttag hela tiden. Gick tillbaka nån månad för att dubbelkolla men där var det inget märkligt alls. Jazze flyttade in den 28: Mars!
Den 4:e April tog hon dt första snabblånet på 2000 kr och nästa den 8:e tror jag , räntan för en månad på dessa två ligger på 600kr!!! Helt sjukt! Det och hyran är det som måste prioriteras!!! Hon bara FÅR inte få några anmärkningar på sig... Känns kanske trivialt att tänka på det emn jag tror att D kommer att ha ännu svårare att komma tillbaka om hon har det hängande över sig. Upptäckte även att hon använt mitt kort till att beställa Online Pizza för nästan 600 kr under april, vilka jag inte tror att HON har ätit speciellt mycket av med tanke på hur ungen ser ut...
Nu sitter jag mest och håller tummarna för att soc har något bra att berätta i morgon när dom ringer (?)
Har bara sovit några timmar inatt, drömt mycket knepigt plus den jäkla hostan som aldrig vill ge med sig.
Jag och Jove skulle höras av på fm för städningen av D:s lägenhet. Fixade först lite grejor på Hund&Katt och passade på att storhandla lite, det har ekat i kylen ett tag nu.
Jove ringde och vi bestämde att åka till lägenheten vid halv tre. Hon berättade att även JC och Lollo skulle komma och hjälpa till, kändes helt otroligt att alla ville hjälpa till i den röran. När vi kom in så bestämde vi att all disk skulle ner i badkaret och dränkas in med WC-rent (!). Allt var så fasttorkat så det hade aldrig gått annars. Lollo och JC tog sig an D:s sovrum som var en smärre katastrof. Vi hittade både sprutor och kanyler i lägenheten. D hade varnat oss innan och berättat att det hade vistats personer med Hepatit där så jag tog med mig en hel förpackning med engångshandskar. Jag började med att leta efter D:s digipass och hittade den ganska snart. Ringde upp David som var på sitt jobb och hade tillgång till internet. Vilken lättnad när vi kunde se att hon faktiskt hade fått in 9800 i lön och inget hade hunnit försvinna. Ringde B på en gång. Hittade alla D:s räkningar och konstaterade att det inte skulle räcka med tanke på de två lånen hon tagit i början på April... Ett senare problem känns det som.
Det tog över två timmar att diska upp allting och vi höll på i sammanlagt nästan fyra timmar på fyra personer. Jag hade ALDRIG pallat det själv. Underbara tjejer allihop, kommer aldrig glömma det. Humöret var på topp och vi fnissade en del under tiden. Joves kille Stefan kom senare och lagade balkongdörren vars handtag hade lossnat så vi kunde stänga ordentligt. B kom precis när vi var klara och vi gick igenom räkningarna om låg på köksbordet. Vi diskuterade hur vi skulle lägga upp det för D så att hon skulle gå med på att betala de två skitlånen och hyran i första hand. D ville ju att vi skulle strunta i dom och låta det gå till kronofogden.
B var precis lika glad som jag att tjejerna ställt upp. Jove och JC tog med sig all tvätt vilket måste ha varit 5 maskiner! Kalas-tjejer!
Innan vi skulle gå så sa tjejerna att vi skulle hälsa till D så mycket och även hälsa att hon skulle få betala igen genom att skura DERAS lägenheter med tandborste! ha ha! =)
När jag sen kom hem så ringde jag upp Dannie och hon kändes mer motiverad än dagen innan och piggare. Hon berättade att hon spolat ner Nozinanen som hon skulle ha tagit. Jag sa till henne att direkt ta upp det med soc i morgon så att hon kanske slipper medicineringen. Hon sa själv att hon ville vara klar i huvudet när hon pratar med dom,vilket jag förstår. Soc kommer i morgon halv nio och jag frågade om inte jag kunde få vara med. D frågade då en i personalen som svarade att sånt måste godkännas innan och det kunde ta ett par dagar, idioter! D berättade även att hon skulle till tandläkaren i morgon eftermiddag, vid Lindex. Jag frågade vilken tid men det kunde hon inte svara på pga flyktrisk: Jag frågade då om det var Lindex "uppe" eller " nere". Där "uppe" svarade hon. Jag kommer antagligen stå och häcka utanför Lindex halva eftermiddagen bara för att få se en liten skymt av henne.
Har även bestämt att jag ska lämna in 400 kr och en ny BH till henne under dagen, man får då ringa innan så kommer personal och möter upp. 400 är vad du får ha på en vecka för att köpa tandkräm, schampo coh tvål. Givetvis cig och andra grejer som man kan tänkas vilja ha. Undrar om det finns en "kioskvagn" som på USÖ kanske ?
När jag kollade D.s kontoutdrag så kunde man se ett mönster som började den 30:e Mars. Då började hon köpa limpor med cig så många som fyra åt gången, antagligen för att sälja vidare. D har ju ingen kod till sitt kort och kan därför inte ta ut kontanter. Även var det ganska höga summor på restaurang Marken eller nåt. (antagligen pizzerian i Markbacken) Vilken deal som gjorts där vet jag inte. Konstiga ställen och konstiga uttag hela tiden. Gick tillbaka nån månad för att dubbelkolla men där var det inget märkligt alls. Jazze flyttade in den 28: Mars!
Den 4:e April tog hon dt första snabblånet på 2000 kr och nästa den 8:e tror jag , räntan för en månad på dessa två ligger på 600kr!!! Helt sjukt! Det och hyran är det som måste prioriteras!!! Hon bara FÅR inte få några anmärkningar på sig... Känns kanske trivialt att tänka på det emn jag tror att D kommer att ha ännu svårare att komma tillbaka om hon har det hängande över sig. Upptäckte även att hon använt mitt kort till att beställa Online Pizza för nästan 600 kr under april, vilka jag inte tror att HON har ätit speciellt mycket av med tanke på hur ungen ser ut...
Nu sitter jag mest och håller tummarna för att soc har något bra att berätta i morgon när dom ringer (?)
söndag 26 april 2009
Söndag den 26 April 2009
23:50 Sov ganska länge efter att ha jobbat hela natten. Vaknade vid tre-snåret och släpade mig ur sängen för en kopp kaffe. Tessan ringer och vill att jag kommer upp till Oleary´s där hon, barnen och Orre sitter och käkar.
Funderar på om jag kanske ska ta och diska upp lite hemma innan men orkar inte...
När jag kommer upp dig så ringer B och berättar att han pratat med D. Han tycker att hon låter ganska tuff och hård till sättet, jag upplevde inte henne riktigt likadant dagen innan. B berättar för henne hur allt har påverkat oss i familjen. De pratar även om hennes räkningar en del. D vill inte att vi betalar in de två lånen som hon dumt nog tog i början av april. Ett på 2200 och ett på 2400, hon menar att det kan gå till kronofogden. D har inga betalningsanmärkningar ännu och det känns som ett dåligt alternativ. Hur vi ska lösa allt vet vi inte ännu. Samtidigt är ju D vuxen och måste förstå konsekvenserna av sitt handlande... Inte så mycket mer blir sagt.
Jag ringer upp D senare under kvällen och vi pratar om hur det är där borta. D säger att hon tänker dra om det tar för lång tid att bli förflyttad, jag säger att det är omöjligt pga av att det är en låst avdelning men hon menar att allt går att lösa...
Hon verkar inte ha tagit in alla känslor än eller kommit till insikt över sitt problem, känns oerhört tråkigt. Hon har fortfarande skapligt med cig men är i behov av pengar till telefonkort. Hon får nr till SEB-banken för att försöka fixa en ny digipass om det nu är så att vi inte hittar den i lägenheten. Jag lovar att inte betala något som hon själv inte godkänt. Säger till henne att prata med soc i morgon för att se vilken ekonomisk hjälp hon kan få.
Jag frågar även henne om hon pratat med personalen ang medicineringen hon får men hon verkar inte så intresserad faktiskt. Vi ska i morgon åka och städa i hennes lägenhet...
23:50 Sov ganska länge efter att ha jobbat hela natten. Vaknade vid tre-snåret och släpade mig ur sängen för en kopp kaffe. Tessan ringer och vill att jag kommer upp till Oleary´s där hon, barnen och Orre sitter och käkar.
Funderar på om jag kanske ska ta och diska upp lite hemma innan men orkar inte...
När jag kommer upp dig så ringer B och berättar att han pratat med D. Han tycker att hon låter ganska tuff och hård till sättet, jag upplevde inte henne riktigt likadant dagen innan. B berättar för henne hur allt har påverkat oss i familjen. De pratar även om hennes räkningar en del. D vill inte att vi betalar in de två lånen som hon dumt nog tog i början av april. Ett på 2200 och ett på 2400, hon menar att det kan gå till kronofogden. D har inga betalningsanmärkningar ännu och det känns som ett dåligt alternativ. Hur vi ska lösa allt vet vi inte ännu. Samtidigt är ju D vuxen och måste förstå konsekvenserna av sitt handlande... Inte så mycket mer blir sagt.
Jag ringer upp D senare under kvällen och vi pratar om hur det är där borta. D säger att hon tänker dra om det tar för lång tid att bli förflyttad, jag säger att det är omöjligt pga av att det är en låst avdelning men hon menar att allt går att lösa...
Hon verkar inte ha tagit in alla känslor än eller kommit till insikt över sitt problem, känns oerhört tråkigt. Hon har fortfarande skapligt med cig men är i behov av pengar till telefonkort. Hon får nr till SEB-banken för att försöka fixa en ny digipass om det nu är så att vi inte hittar den i lägenheten. Jag lovar att inte betala något som hon själv inte godkänt. Säger till henne att prata med soc i morgon för att se vilken ekonomisk hjälp hon kan få.
Jag frågar även henne om hon pratat med personalen ang medicineringen hon får men hon verkar inte så intresserad faktiskt. Vi ska i morgon åka och städa i hennes lägenhet...
lördag 25 april 2009
forts Lördag
18:30 Sätter mig i bilen för att åka till B och hämta Dannies nycklar.Mobilen ringer och det är David. Dannie har precis ringt hem!!! Jag får ett nummer som jag kan nå henne på. ÄNTLIGEN!!!!
Ringer upp till Runnagården avd 1 och frågar efter D.
Jag hör hur hon harklar innan hon tar luren.-Hej mamma säger hon. Jag blir så himla glad bara att höra hennes röst. Frågar hur det är. Hon berättar att hon får starka mediciner så hon är väldigt trött och låter sluddrig på rösten. Hon sitter på en låst avdelning och kan bara ringa ut om hon köper ett telefonkort, vilket hon inte har. Jag är glad att hon åtminstone fick ringa det korta samtal som behövdes för att jag kan få prata med henne.
Vi pratar en del om det som varit och jag frågar henne om vi kan få "insyn" i utredningen igen. Hon svarar ja. Känns otroligt skönt att höra.
Jag frågar om hon behöver nånting från lägenheten. Hon får inte använda egna kläder förutom sin BH. Så nej det behöver hon inte. Nu har jag kommit hem till B och Lisa, visar med handen att de ska vara tysta och dom förstår att det är D jag pratar med. Jag berättar inte för D att jag är där och heller inte att B varit inne i hennes lägenhet tidigare under dagen. Jag frågar om jag kan åka dit för att leta efter bankdosan och det är oki. Frågar sen om inte hon kan ringa till B och hon svarar att hon försökt ringa men inget svar, det stämmer inte. Strunt samma B får numret så att han själv kan ringa upp. Berättar för henne hur otroligt mycket jag älskar henne och att vi bara vill henne väl. D berättar att hon var så förbannad i torsdags när hon pratade med soc och att det var därför hon tog bort oss från utredningen. Nu förstår hon att allt kommer bli lättare om vi är med henne hela vägen. Hon berättar att Jazze ringt tidigare men att hon sov då hon ber mig ringa Jazze och fråga efter pengar som hon är skyldig D. Jag lovar men tänker i huvet -ALDRIG att jag kommer säga till Jazze att ringa upp D igen!! Vi lägger på efter att jag lovat att ringa upp henne i morgon efter klockan 5. Jag, B och Lisa pratar en stund innan jag åker hem till D:s lägenhet.
Öppnar dörren och går in i köket. Disk precis överallt. Luktar inrökt och äckligt. Ända har B slängt 5 st soppåsar tidigare under dagen. Börjar leta. Känns lite halvläskigt samtidigt att rota igenom någon annans grejer, för det känns ju inte riktigt som Dannie längre. Hittar inte dosan men sitter en stund i röran på alla kläder som täcker precis hela hennes sovrumsgolv. Håller en av D:s tröjor under näsan och bara snusar lite på den. Hittar lite anteckningar som D har gjort under åren och läser, blir inte direkt klokare av det. Tänker inte skriva nåt om det för det känns alldeles för privat. Låser dörren och går ut till bilen.
Ringer upp Jazze som svarar efter många signaler. Berättar att jag pratat med D och frågar sen efter pengarna. Hon har ju givetvis inga. J låter väldigt påverkad men säger att hon bara är trött, tror inte en sekund på vad hon säger...
Vi bestämmer att höras av senare under nästa vecka.
Åker förbi Mc Donalds innan jobbet , pratar lite med Annsofi.
Kommer till jobbet och får ett mess av Jove som ber mig ringa upp. Berättar även för henne om framsteget med D. Hon får numret och vi bestämmer att hon ska fråga D om det är oki att vi röjer upp i lägenheten. J ringer tillbaka efter nån timme, jo det är oki med städningen även om D säger att hon tycker mest synd om oss som ska behöva ta i skiten. D säger även till Jove att det kan finnas sprutor kvar så att vi ska vara försiktiga. Jag och J bestämmer att vi ska börja på måndag. Fasar för vad vi ev kommer hitta men jag kanske målar fan på väggen i onödan. Det är inte mycket som skulle kunna chocka mig nu känner jag. Nu måste jag återgå till jobbet en stund jobbar med Louise. Hon kan berätta så mycket om den här världen som en annan inte har en aning om.
18:30 Sätter mig i bilen för att åka till B och hämta Dannies nycklar.Mobilen ringer och det är David. Dannie har precis ringt hem!!! Jag får ett nummer som jag kan nå henne på. ÄNTLIGEN!!!!
Ringer upp till Runnagården avd 1 och frågar efter D.
Jag hör hur hon harklar innan hon tar luren.-Hej mamma säger hon. Jag blir så himla glad bara att höra hennes röst. Frågar hur det är. Hon berättar att hon får starka mediciner så hon är väldigt trött och låter sluddrig på rösten. Hon sitter på en låst avdelning och kan bara ringa ut om hon köper ett telefonkort, vilket hon inte har. Jag är glad att hon åtminstone fick ringa det korta samtal som behövdes för att jag kan få prata med henne.
Vi pratar en del om det som varit och jag frågar henne om vi kan få "insyn" i utredningen igen. Hon svarar ja. Känns otroligt skönt att höra.
Jag frågar om hon behöver nånting från lägenheten. Hon får inte använda egna kläder förutom sin BH. Så nej det behöver hon inte. Nu har jag kommit hem till B och Lisa, visar med handen att de ska vara tysta och dom förstår att det är D jag pratar med. Jag berättar inte för D att jag är där och heller inte att B varit inne i hennes lägenhet tidigare under dagen. Jag frågar om jag kan åka dit för att leta efter bankdosan och det är oki. Frågar sen om inte hon kan ringa till B och hon svarar att hon försökt ringa men inget svar, det stämmer inte. Strunt samma B får numret så att han själv kan ringa upp. Berättar för henne hur otroligt mycket jag älskar henne och att vi bara vill henne väl. D berättar att hon var så förbannad i torsdags när hon pratade med soc och att det var därför hon tog bort oss från utredningen. Nu förstår hon att allt kommer bli lättare om vi är med henne hela vägen. Hon berättar att Jazze ringt tidigare men att hon sov då hon ber mig ringa Jazze och fråga efter pengar som hon är skyldig D. Jag lovar men tänker i huvet -ALDRIG att jag kommer säga till Jazze att ringa upp D igen!! Vi lägger på efter att jag lovat att ringa upp henne i morgon efter klockan 5. Jag, B och Lisa pratar en stund innan jag åker hem till D:s lägenhet.
Öppnar dörren och går in i köket. Disk precis överallt. Luktar inrökt och äckligt. Ända har B slängt 5 st soppåsar tidigare under dagen. Börjar leta. Känns lite halvläskigt samtidigt att rota igenom någon annans grejer, för det känns ju inte riktigt som Dannie längre. Hittar inte dosan men sitter en stund i röran på alla kläder som täcker precis hela hennes sovrumsgolv. Håller en av D:s tröjor under näsan och bara snusar lite på den. Hittar lite anteckningar som D har gjort under åren och läser, blir inte direkt klokare av det. Tänker inte skriva nåt om det för det känns alldeles för privat. Låser dörren och går ut till bilen.
Ringer upp Jazze som svarar efter många signaler. Berättar att jag pratat med D och frågar sen efter pengarna. Hon har ju givetvis inga. J låter väldigt påverkad men säger att hon bara är trött, tror inte en sekund på vad hon säger...
Vi bestämmer att höras av senare under nästa vecka.
Åker förbi Mc Donalds innan jobbet , pratar lite med Annsofi.
Kommer till jobbet och får ett mess av Jove som ber mig ringa upp. Berättar även för henne om framsteget med D. Hon får numret och vi bestämmer att hon ska fråga D om det är oki att vi röjer upp i lägenheten. J ringer tillbaka efter nån timme, jo det är oki med städningen även om D säger att hon tycker mest synd om oss som ska behöva ta i skiten. D säger även till Jove att det kan finnas sprutor kvar så att vi ska vara försiktiga. Jag och J bestämmer att vi ska börja på måndag. Fasar för vad vi ev kommer hitta men jag kanske målar fan på väggen i onödan. Det är inte mycket som skulle kunna chocka mig nu känner jag. Nu måste jag återgå till jobbet en stund jobbar med Louise. Hon kan berätta så mycket om den här världen som en annan inte har en aning om.
Lördag den 25 April
Läget är lite annorlunda nu. Jag pratade med D:s handläggare på torsdag morgon. Fick reda på att D är på Runnagården för avgiftning. Jag frågade henne om hon var helt säker på att inte Dannie skulle kunna bli släppt. Nej det tror jag inte svarade hon. Frågade då om hon NÅN gång hade varit med om att de släppt någon i samma situation. Nej. Känslan var obeskrivlig en kombination av glädje och sorg. Nu var det alltså på riktigt. Min lilla tjejja var inlåst.
Under dagen skulle vi få besked om ett beslut om ett omedelbart omhändertagande, typ i efterskott. Nu har soc en vecka på sig att LVM:a Dannie.
Jag ringer till Runnagården och får tala med nån Kjell. Frågar hur D mår och om hon får prata i telefon? Javisst säger han jag går och hämtar henne. Väntar spänt i luret. Kjell kommer tillbaka och säger att D inte vill prata med mig. Jag ber honom hälsa att jag älskar henne och om hon ändrar sig så är det bara att ringa.
Soc ringer upp efter nån halvtimme och hon berättar att D har sagt att vi inte längre ska har rätt att få information om henne. Lägger på luren. Vi är nu helt utestängda....
Börjar gråta och inser att vi nu inte ens kommer att få reda på om hon av någon anledning skulle bli släppt! Var kommer hon att hamna? Blir det det här "braiga" stället i Småland som vi pratade om? Det enda vi kan hoppas på i nuläget är att Dannies ilska lägger sig och att hon vill ha kontakt igen. Allt annat känns otänkbart. Livet måste givetvis gå vidare ändå ....
Jag åker iväg till Åland med mina arbetskamrater som varit bestämt sen länge. Fram till dess var det bara Annica och Lina som har "vetat" på jobbet förutom min chef.
Känns kanske märkligt för folk att jag åkte iväg till Åland mitt i den här tragedien?
Ärligt talat det skiter jag i. Jag behövde komma iväg och försöka tänka på nånting annat för ettt dygn eller så. Jag kan inte göra nånting hemma i alla fall. Berättar inte först för de andra tjejerna men känner att det faktiskt inte spelar någon roll. Säger som det är men orkar inte berätta allt utan hänvisar hit till bloggen. Bättre att dom läser allt och sen frågar om det är nånting dom undrar över.
Resan blir lyckad och vi skrattar och flamsar. Overkligt? Ja ibland glömmer jag nästan bort allt som hänt, men bara nästan....
Jag ska jobba i natt. Innan ska jag åka och hämta nycklarna till D.s lägenhet. Bertil var där på fm och det är ingen vacker syn. Hoppas att jag hittar D:s bankdosa så jag kan kolla upp hennes ekonomi i veckan.
Läget är lite annorlunda nu. Jag pratade med D:s handläggare på torsdag morgon. Fick reda på att D är på Runnagården för avgiftning. Jag frågade henne om hon var helt säker på att inte Dannie skulle kunna bli släppt. Nej det tror jag inte svarade hon. Frågade då om hon NÅN gång hade varit med om att de släppt någon i samma situation. Nej. Känslan var obeskrivlig en kombination av glädje och sorg. Nu var det alltså på riktigt. Min lilla tjejja var inlåst.
Under dagen skulle vi få besked om ett beslut om ett omedelbart omhändertagande, typ i efterskott. Nu har soc en vecka på sig att LVM:a Dannie.
Jag ringer till Runnagården och får tala med nån Kjell. Frågar hur D mår och om hon får prata i telefon? Javisst säger han jag går och hämtar henne. Väntar spänt i luret. Kjell kommer tillbaka och säger att D inte vill prata med mig. Jag ber honom hälsa att jag älskar henne och om hon ändrar sig så är det bara att ringa.
Soc ringer upp efter nån halvtimme och hon berättar att D har sagt att vi inte längre ska har rätt att få information om henne. Lägger på luren. Vi är nu helt utestängda....
Börjar gråta och inser att vi nu inte ens kommer att få reda på om hon av någon anledning skulle bli släppt! Var kommer hon att hamna? Blir det det här "braiga" stället i Småland som vi pratade om? Det enda vi kan hoppas på i nuläget är att Dannies ilska lägger sig och att hon vill ha kontakt igen. Allt annat känns otänkbart. Livet måste givetvis gå vidare ändå ....
Jag åker iväg till Åland med mina arbetskamrater som varit bestämt sen länge. Fram till dess var det bara Annica och Lina som har "vetat" på jobbet förutom min chef.
Känns kanske märkligt för folk att jag åkte iväg till Åland mitt i den här tragedien?
Ärligt talat det skiter jag i. Jag behövde komma iväg och försöka tänka på nånting annat för ettt dygn eller så. Jag kan inte göra nånting hemma i alla fall. Berättar inte först för de andra tjejerna men känner att det faktiskt inte spelar någon roll. Säger som det är men orkar inte berätta allt utan hänvisar hit till bloggen. Bättre att dom läser allt och sen frågar om det är nånting dom undrar över.
Resan blir lyckad och vi skrattar och flamsar. Overkligt? Ja ibland glömmer jag nästan bort allt som hänt, men bara nästan....
Jag ska jobba i natt. Innan ska jag åka och hämta nycklarna till D.s lägenhet. Bertil var där på fm och det är ingen vacker syn. Hoppas att jag hittar D:s bankdosa så jag kan kolla upp hennes ekonomi i veckan.
onsdag 22 april 2009
Torsdag den 23 April
06:04
I går kväll kl nio ringer Jessica till mig och berättar att hon pratat med D en snabbis. D kunde inte prata för hon sa sig stå med polisen. J är orolig och vet inte vad hon ska tro. Vi har gjort upp med henne att hon ska försöka få D att gå med på att dom träffas, bara för en cig eller nåt. När och om D ev skulle gå med på det så skulle J i sin tur ringa oss och vi polisen osv. J är orolig att Dannie kanske skulle kunna bli släppt dagen efter och då skulle hon känna att hon svikit D för ingenting. Jag förstår henne faktiskt. Oavsett hur situationen nu är så vill man att det ska bli något varaktigt.
Jag ringer B. Vi funderar på vad det kan betyda. FÅR man svara i telefon när polisen står i begrepp att "ta" en. Har hon lurat J?
B ringer till polisen. Han pratar med en kvinna som säger sig inte kunna ge så mycket information men att "Daniela kommer inte springa på stan i allafall".
B ringer upp mig. Helt jävla fantastiskt känns det! Vi kan andas igen. Hon ligger inte i nån kvart och krampar, hon är inte själv, hon kommer att leva!
Jag börjar messa till alla som har hjälpt till med olika saker, för att tala om att det är "lugnt". Det enda jag orkar skriva är " Dannie är tagen. Jag måste sova."
Dom här två meningarna gör att det ramlar in sms, inte bara från dom jag messat utan andra som hört! Vilken känslostorm! Jag ringer upp J och pratar en kort stund. Jag MÅSTE verkligen sova nu. Kl närmar sig tio. Jag vill dubbelkolla. Messar till D "Lever du?" det går fem minuter det går nästan tio, inget svar. Plötsligt när jag ligger med telefonen i handen i sängen vibrerar den till. Jorå ett sms som lyder. "jag lever. jag mår bra, ingen fara".
????????????
Oki, ringer B igen och vi pratar om möjligheten för D att messa om hon är hos polisen, känns inte så troligt. Bestämmer att det nog är så att hon har fått messa i alla fall bara pga mitt mess som jag skickade. Man vet aldrig D har lyckats manipulera folk förut. Vi lägger på.
Helt plötsligt så ringer min telefon. Jag ser att det står Dannie på displayen. Jag svarar. Det låter konstigt som om man skulle ha telefonen i jackfickan. Det skramlar och låter. Jag ropar på D flera gånger och ber henne svara mig. Det kommer ingenting. Bara bara brusar, men så hör jag D säga nånting. Hör inte vad, sen blir telefonen tyst. Fan fan fan fan!
Ringer B IGEN. Jag vill att han har en kontakt med polisen igen, han tycker det är bättre att jag ringer som hörde samtalet. Jag ringer. Förklarar läget och tjejen i luren ber mig vänta. Hon kommer tillbaka och säger sig inte ha några uppgifter att lämna. Jag förklarar igen om varför jag är fundersam. Verkar ju konstigt om hon är tagen men har mobilen tillgänglig? Hon går iväg igen. När hon sen kommer tillbaka så säger hon ett par av dom bästa ord jag har hört på över en vecka. JA, hon är omhändertagen. Är det riktigt, riktigt säker frågar jag. JA, kommer det tveklöst.
Jag kan andas... Ringer B och informerar. David kommer upp och vi sitter vid fläkten och pratar en stund. Han ser tagen ut. Jag är så trött så jag ser dubbelt. Har varit vaken i över ett och ett halvt dyng nu. MÅSTE sova...
Lägger mig i sängen och bara håller min telefon i handen och tittar på D:s sista sms. Det känns nästan som om jag kan ta på henne. Blir ledsen och funderar på hur hon mår... Går upp igen. Röker en cig till. Dricker lite thé. Kommer på att jag inte ätit något sen i tisdags men det vänder sig i magen av bara tanken. Théet gör mig varm och lite sömnig. Jag kryper ner.
06:04
I går kväll kl nio ringer Jessica till mig och berättar att hon pratat med D en snabbis. D kunde inte prata för hon sa sig stå med polisen. J är orolig och vet inte vad hon ska tro. Vi har gjort upp med henne att hon ska försöka få D att gå med på att dom träffas, bara för en cig eller nåt. När och om D ev skulle gå med på det så skulle J i sin tur ringa oss och vi polisen osv. J är orolig att Dannie kanske skulle kunna bli släppt dagen efter och då skulle hon känna att hon svikit D för ingenting. Jag förstår henne faktiskt. Oavsett hur situationen nu är så vill man att det ska bli något varaktigt.
Jag ringer B. Vi funderar på vad det kan betyda. FÅR man svara i telefon när polisen står i begrepp att "ta" en. Har hon lurat J?
B ringer till polisen. Han pratar med en kvinna som säger sig inte kunna ge så mycket information men att "Daniela kommer inte springa på stan i allafall".
B ringer upp mig. Helt jävla fantastiskt känns det! Vi kan andas igen. Hon ligger inte i nån kvart och krampar, hon är inte själv, hon kommer att leva!
Jag börjar messa till alla som har hjälpt till med olika saker, för att tala om att det är "lugnt". Det enda jag orkar skriva är " Dannie är tagen. Jag måste sova."
Dom här två meningarna gör att det ramlar in sms, inte bara från dom jag messat utan andra som hört! Vilken känslostorm! Jag ringer upp J och pratar en kort stund. Jag MÅSTE verkligen sova nu. Kl närmar sig tio. Jag vill dubbelkolla. Messar till D "Lever du?" det går fem minuter det går nästan tio, inget svar. Plötsligt när jag ligger med telefonen i handen i sängen vibrerar den till. Jorå ett sms som lyder. "jag lever. jag mår bra, ingen fara".
????????????
Oki, ringer B igen och vi pratar om möjligheten för D att messa om hon är hos polisen, känns inte så troligt. Bestämmer att det nog är så att hon har fått messa i alla fall bara pga mitt mess som jag skickade. Man vet aldrig D har lyckats manipulera folk förut. Vi lägger på.
Helt plötsligt så ringer min telefon. Jag ser att det står Dannie på displayen. Jag svarar. Det låter konstigt som om man skulle ha telefonen i jackfickan. Det skramlar och låter. Jag ropar på D flera gånger och ber henne svara mig. Det kommer ingenting. Bara bara brusar, men så hör jag D säga nånting. Hör inte vad, sen blir telefonen tyst. Fan fan fan fan!
Ringer B IGEN. Jag vill att han har en kontakt med polisen igen, han tycker det är bättre att jag ringer som hörde samtalet. Jag ringer. Förklarar läget och tjejen i luren ber mig vänta. Hon kommer tillbaka och säger sig inte ha några uppgifter att lämna. Jag förklarar igen om varför jag är fundersam. Verkar ju konstigt om hon är tagen men har mobilen tillgänglig? Hon går iväg igen. När hon sen kommer tillbaka så säger hon ett par av dom bästa ord jag har hört på över en vecka. JA, hon är omhändertagen. Är det riktigt, riktigt säker frågar jag. JA, kommer det tveklöst.
Jag kan andas... Ringer B och informerar. David kommer upp och vi sitter vid fläkten och pratar en stund. Han ser tagen ut. Jag är så trött så jag ser dubbelt. Har varit vaken i över ett och ett halvt dyng nu. MÅSTE sova...
Lägger mig i sängen och bara håller min telefon i handen och tittar på D:s sista sms. Det känns nästan som om jag kan ta på henne. Blir ledsen och funderar på hur hon mår... Går upp igen. Röker en cig till. Dricker lite thé. Kommer på att jag inte ätit något sen i tisdags men det vänder sig i magen av bara tanken. Théet gör mig varm och lite sömnig. Jag kryper ner.
15:53
Vilket virrvarr av känslor....
Vet inte om Jazze har blåst oss eller om hon verkligen menade vad hon skrev på msn. Hon sa sig vara jätte-orolig för D! Får ingen kontakt med henne via sms, iof så var hennes batteri dåligt men det var kl 14:17 som sista msn-meddelandet togs emot av mig. Hon skulle fixa laddare till mobilen och sen messa mig! Är vi lurade igen? Hon gav olika adresser och olika namn som hon kanske trodde att Dannie var hos...
Bertil har jobbat stenhårt med soc, FMN och polisen i em. Nu verkar det som om D är lyst i allafall! Känns som om det var det bästa som kunde hända i det här läget. Att så många som möjligt håller ögonen öppna.... Hur han lyckade övertyga soc om D:s situation vet jag inte.
Alla ringer om vart annat kamrater vänner och övriga. Ett beslut om ett omedelbart omhändertagande kommer antagligen tas i morgon via nämnden.
Hoppas hoppas hoppas...
Hur går det för andra ungar som inte har lika envisa föräldrar och lika bra vänner som ställer upp???
Det sjuka är att jag hoppas att D är i så pass dåligt skick när dom hittar henne så det inte blir fler tveksamheter. Nej just nu vill jag bara veta att hon mår bra...
Vilket virrvarr av känslor....
Vet inte om Jazze har blåst oss eller om hon verkligen menade vad hon skrev på msn. Hon sa sig vara jätte-orolig för D! Får ingen kontakt med henne via sms, iof så var hennes batteri dåligt men det var kl 14:17 som sista msn-meddelandet togs emot av mig. Hon skulle fixa laddare till mobilen och sen messa mig! Är vi lurade igen? Hon gav olika adresser och olika namn som hon kanske trodde att Dannie var hos...
Bertil har jobbat stenhårt med soc, FMN och polisen i em. Nu verkar det som om D är lyst i allafall! Känns som om det var det bästa som kunde hända i det här läget. Att så många som möjligt håller ögonen öppna.... Hur han lyckade övertyga soc om D:s situation vet jag inte.
Alla ringer om vart annat kamrater vänner och övriga. Ett beslut om ett omedelbart omhändertagande kommer antagligen tas i morgon via nämnden.
Hoppas hoppas hoppas...
Hur går det för andra ungar som inte har lika envisa föräldrar och lika bra vänner som ställer upp???
Det sjuka är att jag hoppas att D är i så pass dåligt skick när dom hittar henne så det inte blir fler tveksamheter. Nej just nu vill jag bara veta att hon mår bra...
12:32
B har pratat med soc som inte kan göra något utan ett läkarutlåtande. OK! Hur fan ska det gå till hade dom tänkt??? De kommer att bedömma varje dag "risken att löpa skada" eller nåt liknande. De gjorde ju en läkarundersökning i måndags där läkaren var bekymmrad över D:s EP-anfall bla , hur tänker dom då? Gills det inte för att det inte är en undersökning som är gjord idag? B har varit på soc och lämnat ut D:s blogg, så att dom ska verkligen SE vad hon skriver!
Pratat med Lina och grinat. Väckte David nyss som lagt sig en stund, han ska gå till jobbet strax. Fick gå och handla mer mjölk till mitt kaffe innan, kanske skulle försöka äta något? Sova kanske?
B har pratat med soc som inte kan göra något utan ett läkarutlåtande. OK! Hur fan ska det gå till hade dom tänkt??? De kommer att bedömma varje dag "risken att löpa skada" eller nåt liknande. De gjorde ju en läkarundersökning i måndags där läkaren var bekymmrad över D:s EP-anfall bla , hur tänker dom då? Gills det inte för att det inte är en undersökning som är gjord idag? B har varit på soc och lämnat ut D:s blogg, så att dom ska verkligen SE vad hon skriver!
Pratat med Lina och grinat. Väckte David nyss som lagt sig en stund, han ska gå till jobbet strax. Fick gå och handla mer mjölk till mitt kaffe innan, kanske skulle försöka äta något? Sova kanske?
Onsdag den 22 April 2009
kl 07.10
Parkerar bilen och börjar skriva ett sms till min chef Maria när jag själv får ett sms ifrån D.
"Förlåt... Finns ingen förklaring men iaf några rader om hur jag tänker. Kolla min blogg. Jag vet! Blogg! Opersonligt värre men visste inte vart jag skulle skriva så alla jag ville ska se få se det. Älskar dig! Jag kommer smsa dig så du vet att jag lever. Inte en bra relation men det är det jag kan erbjuda. Pussar och kramar!"
Springer ut ur bilen mot porten.. skriker, gråter..
Kommer in och det är TOMT!
Rusar in till David och slår på bildskärmen på datorn. Letar upp hennes blogg.
Det här står i bloggen:
"Totalt fuckad! Dum dum dum...
Hur kan jag vara så jävla dum i huvudet?! Har dragit från mamma, min lilla mamma som inte vill mig mer än väl, hon som tar hand om mig i alla lägen och alltid ser till mitt bästa. Henne har jag svikit och gjort det jag inte ska göra, jag har spelat med i allas spel i några dagar nu, men egentligen har jag bara velat skrika rakt ut, skrika att jag inte vill, gola ner mig själv och berätta att jag bara manipulerar dom allihop genom att säga det som låter bra och vettigt! För det är det jag gör, erkänner mitt problem (steg 1) erkänner det jag har gjort (steg 2) redan här börjar folk tro att man (jag!) vill förändras, de tror det de vill tro, att jag tagit mitt förnuft till fånga och blivit lite grann tillbaka till den jag var förr (fast egentligen har jag aldrig varit den som folk tror, för jag är en fejk, en blåsning i ansiktet på alla!) jag har alltid varit manipulativ, fått folk att göra det jag vill att dom ska, så jag i smyg kan planera det jag egentligen vill!!!
Förlåt alla som jag sårat, mamma, pappa, david, alla kompisar!! Jag vet att det inte finns hur många chanser som helst för mig men ändå fortsätter jag att bränna dom, vet inte vad felet med mig är! Hur som helst så ska ni veta att jag älskar er alla sjukt mkt, men tydligen inte lika mkt som det dåliga, fast jag vet att jag älskar er mer än det dåliga fast än jag fattar inte varför jag väljer det framför er?!?!?!
Kommer hålla mig borta från alla folk jag älskar ett tag nu, försök inte ens att hitta mig, ingen idé att lägga ner energi på mig iaf!!!!!!
Drar kanske från stan eller nåt, till nån bekant eller så... Ingen ni känner så....
Får se vad det blir nu efter det här, kanske in på nåt ställe eller kanske inte, får se när om och hur allt blir!!!
Förlåt till er alla iaf!!!
Älskar er, men jag orkar inte..."
2009-04-22 @ 06:57:36 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)
Ringer B. Försöker läsa upp både sms och blogginlägg. Han kastar sig på cykeln till D:s lägenhet för att bara kolla om hon ev kan finnas där.
Jazze öppnar men förklarar att hon inte är där och erbjuder B att komma in för att leta, B avböjer vilket jag förstår.
Under tiden ringer jag Annica som jag jobbat med under natten och försöker förklara, gråter och gör mig nog knappt förstådd.
B kommer några minuter senare. Jag hostar som besatt pga förkylningen, tar hostmedicin för att dämpa men tänder genast en ny cig efter det. Jag är så trött.
Och här sitter jag nu och kan inte göra ett jävla skit. B pratade med soc som måste göra en utredning innan hon ev kan bli lyst. Pratar med T på msn. B ringer och berättar att han har messat D, riktigt vad vet jag inte men han försöker få henne att FÖRSTÅ allvaret i hela situationen. Han får svar som han skickar vidare till mig.
"Det finns inget jag kan säga till dig, nån annan eller jag själv att fatta varför jag gör som jag gör. Finns ingen ursäkt eller nåt att skylla på heller.... Vet inte när jag kommer tillbaka eller i vilket skick jag är i då. Tagit har jag redan gjort och mer kommer jag nog att ta oxå. Vet att det är något som du vill veta eller höra men då är jag ärlig för en gångs skull, har inte varit det spec mycket sista tiden. Kan inte säga mer än förlåt och att jag älskar dig! För mer vet jag inte ens själv. Förlåt att jag är som jag är. Ni förtjänar en bättre dotter."
Kan inte sluta skaka... Är så otroligt rädd att hon ska dö! Måste försöka lägga mig en stund, har inte sovit på över ett dygn nu. Återkommer senare.
kl 07.10
Parkerar bilen och börjar skriva ett sms till min chef Maria när jag själv får ett sms ifrån D.
"Förlåt... Finns ingen förklaring men iaf några rader om hur jag tänker. Kolla min blogg. Jag vet! Blogg! Opersonligt värre men visste inte vart jag skulle skriva så alla jag ville ska se få se det. Älskar dig! Jag kommer smsa dig så du vet att jag lever. Inte en bra relation men det är det jag kan erbjuda. Pussar och kramar!"
Springer ut ur bilen mot porten.. skriker, gråter..
Kommer in och det är TOMT!
Rusar in till David och slår på bildskärmen på datorn. Letar upp hennes blogg.
Det här står i bloggen:
"Totalt fuckad! Dum dum dum...
Hur kan jag vara så jävla dum i huvudet?! Har dragit från mamma, min lilla mamma som inte vill mig mer än väl, hon som tar hand om mig i alla lägen och alltid ser till mitt bästa. Henne har jag svikit och gjort det jag inte ska göra, jag har spelat med i allas spel i några dagar nu, men egentligen har jag bara velat skrika rakt ut, skrika att jag inte vill, gola ner mig själv och berätta att jag bara manipulerar dom allihop genom att säga det som låter bra och vettigt! För det är det jag gör, erkänner mitt problem (steg 1) erkänner det jag har gjort (steg 2) redan här börjar folk tro att man (jag!) vill förändras, de tror det de vill tro, att jag tagit mitt förnuft till fånga och blivit lite grann tillbaka till den jag var förr (fast egentligen har jag aldrig varit den som folk tror, för jag är en fejk, en blåsning i ansiktet på alla!) jag har alltid varit manipulativ, fått folk att göra det jag vill att dom ska, så jag i smyg kan planera det jag egentligen vill!!!
Förlåt alla som jag sårat, mamma, pappa, david, alla kompisar!! Jag vet att det inte finns hur många chanser som helst för mig men ändå fortsätter jag att bränna dom, vet inte vad felet med mig är! Hur som helst så ska ni veta att jag älskar er alla sjukt mkt, men tydligen inte lika mkt som det dåliga, fast jag vet att jag älskar er mer än det dåliga fast än jag fattar inte varför jag väljer det framför er?!?!?!
Kommer hålla mig borta från alla folk jag älskar ett tag nu, försök inte ens att hitta mig, ingen idé att lägga ner energi på mig iaf!!!!!!
Drar kanske från stan eller nåt, till nån bekant eller så... Ingen ni känner så....
Får se vad det blir nu efter det här, kanske in på nåt ställe eller kanske inte, får se när om och hur allt blir!!!
Förlåt till er alla iaf!!!
Älskar er, men jag orkar inte..."
2009-04-22 @ 06:57:36 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks (0)
Ringer B. Försöker läsa upp både sms och blogginlägg. Han kastar sig på cykeln till D:s lägenhet för att bara kolla om hon ev kan finnas där.
Jazze öppnar men förklarar att hon inte är där och erbjuder B att komma in för att leta, B avböjer vilket jag förstår.
Under tiden ringer jag Annica som jag jobbat med under natten och försöker förklara, gråter och gör mig nog knappt förstådd.
B kommer några minuter senare. Jag hostar som besatt pga förkylningen, tar hostmedicin för att dämpa men tänder genast en ny cig efter det. Jag är så trött.
Och här sitter jag nu och kan inte göra ett jävla skit. B pratade med soc som måste göra en utredning innan hon ev kan bli lyst. Pratar med T på msn. B ringer och berättar att han har messat D, riktigt vad vet jag inte men han försöker få henne att FÖRSTÅ allvaret i hela situationen. Han får svar som han skickar vidare till mig.
"Det finns inget jag kan säga till dig, nån annan eller jag själv att fatta varför jag gör som jag gör. Finns ingen ursäkt eller nåt att skylla på heller.... Vet inte när jag kommer tillbaka eller i vilket skick jag är i då. Tagit har jag redan gjort och mer kommer jag nog att ta oxå. Vet att det är något som du vill veta eller höra men då är jag ärlig för en gångs skull, har inte varit det spec mycket sista tiden. Kan inte säga mer än förlåt och att jag älskar dig! För mer vet jag inte ens själv. Förlåt att jag är som jag är. Ni förtjänar en bättre dotter."
Kan inte sluta skaka... Är så otroligt rädd att hon ska dö! Måste försöka lägga mig en stund, har inte sovit på över ett dygn nu. Återkommer senare.
tisdag 21 april 2009
Tisdag den 21 April 2009
Kommer hem ifrån jobbet strax vid sju och somnar vid åtta.
Vaknar med ett ryck halv elva och försöker ringa soc. Inget svar. Ringer B. Han lovar att försöka få tag på dom medans jag sover en stund till. Kravlar mig ur sängen vid ett. Ringer D hon verkar piggare och jag frågar vilken tid hon ska komma in till stan. - kommer snart säger hon. Jag orkar inte ens duscha.
När hon kommer så pratar vi en stund och jag går och handlar. D ligger i min soffa med bara armar, jag ser hur hemskt det ser ut. Vill täcka över henne, gömma allt det där.
Hem och börjar fixa med maten, B ringer och berättar att D:s nya handläggare är utsedd och vill träffa D i morgon kl tre. Jag kommer att följa med henne. Dannie sover i flera timmar och det är nästan jobbigare än allt annat. Att vara nära henne ÄR jobbigare ändå, du blir hela tiden påmind. Hon vaknar och äter lite , går sen på toaletten och KISSAR!! Vill dansa!!!
Vi ligger i soffan och kollar på webb-tv "Färjan".... Hua! vad hemskt, jag och Dannie skrattar och skäms ikapp. Det känns som om det var år sen vi kunde ligga sådär och flamsa lite. Hon vill hela tiden att jag ska klia henne på ryggen, hon är torr men känns skön att ta i hela hon. Smal men så otroligt fin är hon.
Åker till jobbet och testar att ringa Jazze för att erbjuda mina tjänster när hon ska flytta så vi blir av med människan nån gång! Det är upptaget, testar att ringa Dannie, samma sak där... Snälla! Planera inte nåt mer ihop nu , snälla...
Kommer hem ifrån jobbet strax vid sju och somnar vid åtta.
Vaknar med ett ryck halv elva och försöker ringa soc. Inget svar. Ringer B. Han lovar att försöka få tag på dom medans jag sover en stund till. Kravlar mig ur sängen vid ett. Ringer D hon verkar piggare och jag frågar vilken tid hon ska komma in till stan. - kommer snart säger hon. Jag orkar inte ens duscha.
När hon kommer så pratar vi en stund och jag går och handlar. D ligger i min soffa med bara armar, jag ser hur hemskt det ser ut. Vill täcka över henne, gömma allt det där.
Hem och börjar fixa med maten, B ringer och berättar att D:s nya handläggare är utsedd och vill träffa D i morgon kl tre. Jag kommer att följa med henne. Dannie sover i flera timmar och det är nästan jobbigare än allt annat. Att vara nära henne ÄR jobbigare ändå, du blir hela tiden påmind. Hon vaknar och äter lite , går sen på toaletten och KISSAR!! Vill dansa!!!
Vi ligger i soffan och kollar på webb-tv "Färjan".... Hua! vad hemskt, jag och Dannie skrattar och skäms ikapp. Det känns som om det var år sen vi kunde ligga sådär och flamsa lite. Hon vill hela tiden att jag ska klia henne på ryggen, hon är torr men känns skön att ta i hela hon. Smal men så otroligt fin är hon.
Åker till jobbet och testar att ringa Jazze för att erbjuda mina tjänster när hon ska flytta så vi blir av med människan nån gång! Det är upptaget, testar att ringa Dannie, samma sak där... Snälla! Planera inte nåt mer ihop nu , snälla...
Måndag den 20 April
Äntligen måndag!!!
Vill, vill, vill, vill ringa Dannie redan kl 7 på morgonen, men inser att det inte är nån smart idé. Ringer Bertil istället. Jag berättar om D:s blogg och hennes status på FB. Bestämmer att jag ska ringa henne närmare tolv, pratade med D igår och lovade att väcka henne. Somnar om i soffan och vaknar igen vid halv elva. Grejar lite hemma och gör mig i ordning. Tar telefonen vid halv tolv, inget svar... Testar igen och nu svarar Jazze i d:s tele. Jag är vänlig och trevlig och likaså Jazze. Ber henne väcka Dannie. Hon låter trött och lite sluddrig på rösten. Vi bestämmer att jag ska hämta upp henne vid ett-snåret.
Vill nästan klä upp mig för hennes skull...
Kommer till parkeringen utanför henne och väntar otåligt. Jag ser d och Jazze komma ut ur porten och jag känner hatet mot J. Biter ihop och ler när de kommer fram till bilen. Frågar om jag kan skjutsa J nånstans och D svarar:- hon ska till sin mamma på Jordgatan vid krämaren. Tjejerna hoppar in i bilen och varken J eller D har nån större lust att möta min blick. Jag skrattar och flamsar lite, försöker hålla stämningen uppe. Vi släpper J vid Korthuset och sen blir det tyst en stund. Jag frågar D hur hon mår och hon säger tyst: -Okey.
Byter samtalsämne och börjar fråga D om J.s mamma. D berättar då att hennes mamma är heroinist och att hon och J har fått fixa till henne flera gånger, jag är chockad. Vi närmar oss soc och jag frågar om vi ska ta en cig innan hon går in. Vi ställer oss en liten bit bort och då bara MÅSTE jag få krama henne, hålla om och snusa på hennes hals.
Frågar henne sen om jag ska vänta i bilen eller om hon ska ringa mig när hon är klar?
Förvånande nog svarar hon: -Du kan följa med om du vill. Jag blir själaglad och struntar fullständigt i att jag står olagligt parkerad utanför soc-kontoret. Ja men GE mig böter då, det skiter jag faktiskt i!
Vi kommer in i ett rum och Åse kommer in. Vi börjar prata, D får berätta hur allting började och om hur hon mår. Hon berättar även om polisen och att de hade sagt till henne att de skulle göra allt för att hon ska bli LVM:ad.
Åse frågar om vilka biverkningar hon har kännt av och när hon sist "tog" något. D berättar att det var i lördags innan polisen kom in i lägenheten. Sen berättar D något som jag blev fruktansvärt rädd att höra. Hon har haft EP-liknande anfall vid ca 10-15 olika tillfällen när hon tagit Mephedrone men att hon även hade ett anfall sent i går kväll. Anfallen varar ca 1,5-2 minuter. Krampar och tuggar okontrollerat med käkarna, igår var tydligen första gången som det hänt när hon INTE tagit något. Jag får rysningar längs hela smalbenen. Ser ju på henne att hon inte mår bra. D berättar sen att hon inte kunde lämna urinprov på sjukhuset pga uttorkning utan fick ge ett ven-prov i stället. Dannie har nu inte kissat på tre dagar!
Åse och Dannie diskuterar olika lösningar men är faktiskt överrens om att D behöver komma ifrån stan. Jag försöker hålla mig så tyst som möjligt för att inte "ta över"
Åse vill att Dannie åker ner till USÖ för en läkarundersökning vilket D är med på.
De pratar om olika behandlingshem och vad det innebär, vilka som har uppnått bra resultat osv. Får sen reda på att D ska förflyttas över till Vuxen mottagningen och kommer få en ny handläggare. Åse ska ringa ner till akut-psyk och berätta att vi kommer. Hon varnar oss också för att det oftast tar lång tid där.
Vi åker ner till USÖ och efter lite irrande hittar vi rätt. När vi kommer in så hör vi hur någon bara vrålar och skriker ifrån ett rum intill. D säger att det nog är någon förståndshandikappad som är där inne. Vi slår oss ner och en sjuksköterska kommer och tar puls och bltr. D har 86 i puls och 95/50 i tryck vilket är väldigt
lågt. Vi hör hela tiden hur personen i rummet nära oss skriker.
Det kommer en läkare och börjar undersöka D. Gör alla möjliga undersökningar fast inga blodprov vilket förvånar mig. Dannie har näringsbrist och är utttorkad har lite skakningar och är allmänt slö. Läkaren frågar om "anfallen". Vill konsultera en annan läkare och ber att få återkomma.
Vi får gå ut så länge. När vi kommer ut så ser vi in i rummet där den skrikande människan ligger på golvet och Dannie bleknar. det är en "kompis" till henne som heter Melissa som ligger där. Dannie börjar gråta och vi går ut en sväng. D berättar att Melissa är en av hennes kontakter som hon har "fixat" av. Förmodligen har hon tagit fel blandning vid fel tillfälle, jag tror att hon hamnat i en psykos. D vill gå in ganska snabbt, flickan är fortfarande kvar. Vi går intill läkaren igen och hon gör en bedömning att D inte behöver stanna just nu och för övrigt är det fullt på beroendecentrum (avgiftningen).
När vi kommer ut ifrån rummet är Melissa borta, vi ser bara madrassen och en skrynklig filt som ligger ihop-knölad på golvet. D säger ingenting mer om henne. Är bara tyst.
Jag frågar D om vi ska åka till Mc Donalds och hon svarar ja. Vi ringer till David på jobbet och ber honom sluta en halvtimme tidigare så att han kan äte med oss när vi kommer hem. Han frågar tyst om Dannie vet om att han ska vara med.När vi sitter i bilen ringer Dannie till Kim och frågar var han är. Han svarar att han är på Stortorget. D frågar om vi kan åka förbi för han har hennes bankomatkort. Vi åker dit. jag får släppa av D där och sen försöka stå så bra jag kan än en gång olagligt. Det kommer en sur lastbilschaffis coh jag måste flytta bilen. Pratar med B samtidigt som jag försöker trixa ut bilen. Ser helt plötsligt inte D längre. Lägger på och åker runt och letar, då ringer hon och frågar var jag är. Hon står givetvis där men jag såg henne inte.
När hon kommer in i bilen är hon upprörd och pratar i tele, tydligen så tror Kim att hon har tjallat för även han hade fått besök av polisen med en husransakan. Han kommer att dra ifrån stan. Fyfan va skönt, tänker jag. Vi pratar en del och D inser att hon inte kan åka tillbaka till lägenheten nåt mera.
Åker hem och vi äter tillsammans, det känns trevligt. Dannie äter inte så mycket men får i sig nästan hela colan. Går sen in i mitt sovrum och somnar på stört. Jag smyger in efter en stund och står bara och tittar på henne där hon ligger. Hon har på sig min gamla fula tjock-tröja och man ser nästan bara nästippen på henne, hon är otroligt blek. Hon har fortfarande inte kissat.
Pratar med B igen, jag ska ju jobba. Hur gör vi nu!? ringer Jessica som slutar kl åtta och hon lovar att hämta upp D för att tillbringa natten i Latorp. Åker till jobbet men kollar först så att D verkligen sitter i J.s bil. Det gör hon. Avrapporterar till B.
Äntligen på jobbet så man kan få andas lite... Natten går åt att prata med Annica och att börja skriva den här berättelsen. Jag är rädd att glömma bort vissa känslor, ordningsföljd osv. Har säkert gjort en massa missar redan nu men jag vill ha koll känner jag. delar med mig av det här för att slippa dra allting för "alla" och kanske för att kunna uttrycka mig fritt om vad JAG känner utan att bli dömd eller avbruten.
Äntligen måndag!!!
Vill, vill, vill, vill ringa Dannie redan kl 7 på morgonen, men inser att det inte är nån smart idé. Ringer Bertil istället. Jag berättar om D:s blogg och hennes status på FB. Bestämmer att jag ska ringa henne närmare tolv, pratade med D igår och lovade att väcka henne. Somnar om i soffan och vaknar igen vid halv elva. Grejar lite hemma och gör mig i ordning. Tar telefonen vid halv tolv, inget svar... Testar igen och nu svarar Jazze i d:s tele. Jag är vänlig och trevlig och likaså Jazze. Ber henne väcka Dannie. Hon låter trött och lite sluddrig på rösten. Vi bestämmer att jag ska hämta upp henne vid ett-snåret.
Vill nästan klä upp mig för hennes skull...
Kommer till parkeringen utanför henne och väntar otåligt. Jag ser d och Jazze komma ut ur porten och jag känner hatet mot J. Biter ihop och ler när de kommer fram till bilen. Frågar om jag kan skjutsa J nånstans och D svarar:- hon ska till sin mamma på Jordgatan vid krämaren. Tjejerna hoppar in i bilen och varken J eller D har nån större lust att möta min blick. Jag skrattar och flamsar lite, försöker hålla stämningen uppe. Vi släpper J vid Korthuset och sen blir det tyst en stund. Jag frågar D hur hon mår och hon säger tyst: -Okey.
Byter samtalsämne och börjar fråga D om J.s mamma. D berättar då att hennes mamma är heroinist och att hon och J har fått fixa till henne flera gånger, jag är chockad. Vi närmar oss soc och jag frågar om vi ska ta en cig innan hon går in. Vi ställer oss en liten bit bort och då bara MÅSTE jag få krama henne, hålla om och snusa på hennes hals.
Frågar henne sen om jag ska vänta i bilen eller om hon ska ringa mig när hon är klar?
Förvånande nog svarar hon: -Du kan följa med om du vill. Jag blir själaglad och struntar fullständigt i att jag står olagligt parkerad utanför soc-kontoret. Ja men GE mig böter då, det skiter jag faktiskt i!
Vi kommer in i ett rum och Åse kommer in. Vi börjar prata, D får berätta hur allting började och om hur hon mår. Hon berättar även om polisen och att de hade sagt till henne att de skulle göra allt för att hon ska bli LVM:ad.
Åse frågar om vilka biverkningar hon har kännt av och när hon sist "tog" något. D berättar att det var i lördags innan polisen kom in i lägenheten. Sen berättar D något som jag blev fruktansvärt rädd att höra. Hon har haft EP-liknande anfall vid ca 10-15 olika tillfällen när hon tagit Mephedrone men att hon även hade ett anfall sent i går kväll. Anfallen varar ca 1,5-2 minuter. Krampar och tuggar okontrollerat med käkarna, igår var tydligen första gången som det hänt när hon INTE tagit något. Jag får rysningar längs hela smalbenen. Ser ju på henne att hon inte mår bra. D berättar sen att hon inte kunde lämna urinprov på sjukhuset pga uttorkning utan fick ge ett ven-prov i stället. Dannie har nu inte kissat på tre dagar!
Åse och Dannie diskuterar olika lösningar men är faktiskt överrens om att D behöver komma ifrån stan. Jag försöker hålla mig så tyst som möjligt för att inte "ta över"
Åse vill att Dannie åker ner till USÖ för en läkarundersökning vilket D är med på.
De pratar om olika behandlingshem och vad det innebär, vilka som har uppnått bra resultat osv. Får sen reda på att D ska förflyttas över till Vuxen mottagningen och kommer få en ny handläggare. Åse ska ringa ner till akut-psyk och berätta att vi kommer. Hon varnar oss också för att det oftast tar lång tid där.
Vi åker ner till USÖ och efter lite irrande hittar vi rätt. När vi kommer in så hör vi hur någon bara vrålar och skriker ifrån ett rum intill. D säger att det nog är någon förståndshandikappad som är där inne. Vi slår oss ner och en sjuksköterska kommer och tar puls och bltr. D har 86 i puls och 95/50 i tryck vilket är väldigt
lågt. Vi hör hela tiden hur personen i rummet nära oss skriker.
Det kommer en läkare och börjar undersöka D. Gör alla möjliga undersökningar fast inga blodprov vilket förvånar mig. Dannie har näringsbrist och är utttorkad har lite skakningar och är allmänt slö. Läkaren frågar om "anfallen". Vill konsultera en annan läkare och ber att få återkomma.
Vi får gå ut så länge. När vi kommer ut så ser vi in i rummet där den skrikande människan ligger på golvet och Dannie bleknar. det är en "kompis" till henne som heter Melissa som ligger där. Dannie börjar gråta och vi går ut en sväng. D berättar att Melissa är en av hennes kontakter som hon har "fixat" av. Förmodligen har hon tagit fel blandning vid fel tillfälle, jag tror att hon hamnat i en psykos. D vill gå in ganska snabbt, flickan är fortfarande kvar. Vi går intill läkaren igen och hon gör en bedömning att D inte behöver stanna just nu och för övrigt är det fullt på beroendecentrum (avgiftningen).
När vi kommer ut ifrån rummet är Melissa borta, vi ser bara madrassen och en skrynklig filt som ligger ihop-knölad på golvet. D säger ingenting mer om henne. Är bara tyst.
Jag frågar D om vi ska åka till Mc Donalds och hon svarar ja. Vi ringer till David på jobbet och ber honom sluta en halvtimme tidigare så att han kan äte med oss när vi kommer hem. Han frågar tyst om Dannie vet om att han ska vara med.När vi sitter i bilen ringer Dannie till Kim och frågar var han är. Han svarar att han är på Stortorget. D frågar om vi kan åka förbi för han har hennes bankomatkort. Vi åker dit. jag får släppa av D där och sen försöka stå så bra jag kan än en gång olagligt. Det kommer en sur lastbilschaffis coh jag måste flytta bilen. Pratar med B samtidigt som jag försöker trixa ut bilen. Ser helt plötsligt inte D längre. Lägger på och åker runt och letar, då ringer hon och frågar var jag är. Hon står givetvis där men jag såg henne inte.
När hon kommer in i bilen är hon upprörd och pratar i tele, tydligen så tror Kim att hon har tjallat för även han hade fått besök av polisen med en husransakan. Han kommer att dra ifrån stan. Fyfan va skönt, tänker jag. Vi pratar en del och D inser att hon inte kan åka tillbaka till lägenheten nåt mera.
Åker hem och vi äter tillsammans, det känns trevligt. Dannie äter inte så mycket men får i sig nästan hela colan. Går sen in i mitt sovrum och somnar på stört. Jag smyger in efter en stund och står bara och tittar på henne där hon ligger. Hon har på sig min gamla fula tjock-tröja och man ser nästan bara nästippen på henne, hon är otroligt blek. Hon har fortfarande inte kissat.
Pratar med B igen, jag ska ju jobba. Hur gör vi nu!? ringer Jessica som slutar kl åtta och hon lovar att hämta upp D för att tillbringa natten i Latorp. Åker till jobbet men kollar först så att D verkligen sitter i J.s bil. Det gör hon. Avrapporterar till B.
Äntligen på jobbet så man kan få andas lite... Natten går åt att prata med Annica och att börja skriva den här berättelsen. Jag är rädd att glömma bort vissa känslor, ordningsföljd osv. Har säkert gjort en massa missar redan nu men jag vill ha koll känner jag. delar med mig av det här för att slippa dra allting för "alla" och kanske för att kunna uttrycka mig fritt om vad JAG känner utan att bli dömd eller avbruten.
Söndag den 19 April 2009
Somnar givetvis om och vaknar vid 10-11 nåt, är bakis och mår sisådär. Pratar med B och berättar sista nyheterna. Vet att jag måste vänta tills klockan tre IGEN innan soc öppnar!
Jag, Maggan och Tess gör lunch och sen drar jag mig hemåt.
Lägger mig i soffan och känner mig som världens sämsta mamma, pratar igen med B.
Beslutar att messa D och kolla hur hon mår. HON SVARAR!!! Överläggning snabbt i huvudet... Jag ringer!
Det känns otroligt skönt att höra hennes röst och tårarna rinner på mig men jag försöker låta samlad. Hon berättar om natten och frågar om jag ringt polisen. -Nej, svarar jag det var dom som ringde mig. -Från min telefon? frågar hon då. -Nej , från skyddat nummer, svarar jag. Sen att jag hade Tobias nummer inlagt spelar ju ingen roll, det här behöver D inte veta just nu.
Hon berättar att hon kommer bli åtalad för ringa narkotika brott och innehav, de hade hittat Subutex i lägenheten.
Jag frågar henne om hon kommer att svara om/när jag ringer igen och det lovar hon.
Har en kontakt med Jessica. Vi kommer på att hon ska ringa D för att föreslå att hon följer med hem till deras nya radhus i Latorp. D tackar JA!
Jessica ska hämta upp D men jag litar inte riktigt på att D kommer att åka så jag ringer upp Jessica och ber henne bara svara ja eller nej på mina frågor. Jorå, Dannie är med i bilen. Skönt!
bort från den där jävla lägenheten, bort från allt som påminner henne om just KNARK!
Är vaken länge den kvällen och funderar, sitter på FB och bara slötittar. Plötsligt ser jag Dannies nya status:
Är hemma igen efter en trevlig kväll hos Jessica... det är mörkt och tyst så tankarna rullar sakta på...
Blir SÅ glad och samtidigt lite rädd. Blir det för mycket för Dannie nu? Kommer hon att grubbla FÖR mycket?
Tänker sen: Hon vet att jag sitter mycket på FB alltså VILL hon att jag ska se det här! Vad betyder det? Försöker hon göra något dumt kanske?
Kommer sen på att kanske kolla hennes blogg...
Det här hittar jag:
"Jaa som de flesta redan vet så är allt helt fuckat för mig... Lägenheten är ett bombnedslag efter gårdagen, jag känner mig som ett äggskal och ser ut som ett ruttet äpple... Vad ska man göra för att inte rasa ihop? Orkar inte längre hålla upp det som finns kvar av mig, fasaden har redan rasat och snart följer resten efter. Alla bara pratar om att de aldrig trodde något sånt här om mig, att just jag skulle bli den jag blivit har varit otänkbart. Men en sak ska alla veta, det är inte som om det finns folk som är immuna mot det, ALLA och jag menar verkligen ALLA kan bli som mig, det handlar bara om att göra rätt val i rätt tid. Välj alltid den rakaste vägen, skit i genvägarna.
Det är mörkt och tyst, kylan tränger sig tätt intill och trycket runt hjärtat ökar. Suset i öronen gör dig döv och framför dig ser du bara mörker. Dom säger att det finns ett ljus längre fram, bara du orkar ta dig dit. Frågan är bara om du gör det, om du orkar? Vägen känns oändlig och ibland vill du inte ens försöka, känns som att det är lika bra att skita i allt och låta det mörka dra ner dig. Du vill inte vara där nere i smutsen och kravla med resten av packet, för du vet att du är speciell, unik... Lilla vän det är du inte, tro inte att du är det, du är precis lika värdelös som de andra idioterna... Annars hade du aldrig hamnat där du är idag. Inse fakta, du är en av de svaga, ryggradslösa vålnaderna som flyter omkring på botten. Allt annat är en lögn."
Läser flera gånger och försöker ta in, förstå...
Somnar givetvis om och vaknar vid 10-11 nåt, är bakis och mår sisådär. Pratar med B och berättar sista nyheterna. Vet att jag måste vänta tills klockan tre IGEN innan soc öppnar!
Jag, Maggan och Tess gör lunch och sen drar jag mig hemåt.
Lägger mig i soffan och känner mig som världens sämsta mamma, pratar igen med B.
Beslutar att messa D och kolla hur hon mår. HON SVARAR!!! Överläggning snabbt i huvudet... Jag ringer!
Det känns otroligt skönt att höra hennes röst och tårarna rinner på mig men jag försöker låta samlad. Hon berättar om natten och frågar om jag ringt polisen. -Nej, svarar jag det var dom som ringde mig. -Från min telefon? frågar hon då. -Nej , från skyddat nummer, svarar jag. Sen att jag hade Tobias nummer inlagt spelar ju ingen roll, det här behöver D inte veta just nu.
Hon berättar att hon kommer bli åtalad för ringa narkotika brott och innehav, de hade hittat Subutex i lägenheten.
Jag frågar henne om hon kommer att svara om/när jag ringer igen och det lovar hon.
Har en kontakt med Jessica. Vi kommer på att hon ska ringa D för att föreslå att hon följer med hem till deras nya radhus i Latorp. D tackar JA!
Jessica ska hämta upp D men jag litar inte riktigt på att D kommer att åka så jag ringer upp Jessica och ber henne bara svara ja eller nej på mina frågor. Jorå, Dannie är med i bilen. Skönt!
bort från den där jävla lägenheten, bort från allt som påminner henne om just KNARK!
Är vaken länge den kvällen och funderar, sitter på FB och bara slötittar. Plötsligt ser jag Dannies nya status:
Är hemma igen efter en trevlig kväll hos Jessica... det är mörkt och tyst så tankarna rullar sakta på...
Blir SÅ glad och samtidigt lite rädd. Blir det för mycket för Dannie nu? Kommer hon att grubbla FÖR mycket?
Tänker sen: Hon vet att jag sitter mycket på FB alltså VILL hon att jag ska se det här! Vad betyder det? Försöker hon göra något dumt kanske?
Kommer sen på att kanske kolla hennes blogg...
Det här hittar jag:
"Jaa som de flesta redan vet så är allt helt fuckat för mig... Lägenheten är ett bombnedslag efter gårdagen, jag känner mig som ett äggskal och ser ut som ett ruttet äpple... Vad ska man göra för att inte rasa ihop? Orkar inte längre hålla upp det som finns kvar av mig, fasaden har redan rasat och snart följer resten efter. Alla bara pratar om att de aldrig trodde något sånt här om mig, att just jag skulle bli den jag blivit har varit otänkbart. Men en sak ska alla veta, det är inte som om det finns folk som är immuna mot det, ALLA och jag menar verkligen ALLA kan bli som mig, det handlar bara om att göra rätt val i rätt tid. Välj alltid den rakaste vägen, skit i genvägarna.
Det är mörkt och tyst, kylan tränger sig tätt intill och trycket runt hjärtat ökar. Suset i öronen gör dig döv och framför dig ser du bara mörker. Dom säger att det finns ett ljus längre fram, bara du orkar ta dig dit. Frågan är bara om du gör det, om du orkar? Vägen känns oändlig och ibland vill du inte ens försöka, känns som att det är lika bra att skita i allt och låta det mörka dra ner dig. Du vill inte vara där nere i smutsen och kravla med resten av packet, för du vet att du är speciell, unik... Lilla vän det är du inte, tro inte att du är det, du är precis lika värdelös som de andra idioterna... Annars hade du aldrig hamnat där du är idag. Inse fakta, du är en av de svaga, ryggradslösa vålnaderna som flyter omkring på botten. Allt annat är en lögn."
Läser flera gånger och försöker ta in, förstå...
Lördag den 18 April 2009
Går upp, ger katterna mat och öppnar vädringsfönstret så att de kan komma ut. Klockan är strax halv åtta.
Kommer på att Utegård ringt flera gånger under fredagskvällen och att jag bara tryckte upptaget innan jag var tvungen att svara, han trodde jag var grinig men hasplade bara ur mig att det hänt något med Dannie. Vet att han alltid är vaken tidigt. han svarar givetvis på en gång. Berättar allt för honom och ber honom samtidigt att ringa Annsofie och berätta som i sin tur kan ta kontakt med Sophie, orkar inte prata i tele mera.
Går in på FB och kollar om D har gjort något nytt inlägg.
Har glömt att berätta att hon efter besöket av mig och soc i torsdags skrev som status :
"jaahaa så nu är man, vadå typ farlig eller? Fuckat asså!"
Några personer kommenterade detta även jag lite försiktigt: att så var väl inte fallet.
Ser att Tess har loggat in, skriver ett snabbt inlägg i hennes logg : Sätt på kaffet!
Duschar lite snabbt och åker dit. Både hon och Orre sitter på takterassen och solar.
Ältar D en stund med dom, sen kommer Takman och jag får en ny person att älta med.
Har fortfarande inte hört ifrån D.
Ringer B vid tio-tiden tror jag, han har inte hört något under natten av FMN-kontakten eller polis.... Funderar vad jag ska göra....
Kan bara snällt sitta och vänta på att soc-jouren öppnar kl tre. Vi vet fortfarande inte om polisen varit där under natten eller ej.
Pimplar mängder med kaffe och röker, verkar vara min nuvarande sysselsättning.
Skönt att inte vara själv men samtidigt VILL man vara själv med sina tankar, märklig situation.
Åker hemåt och svänger förbi Ylva, mera kaffe i solskenet. Hon berättar om hennes arbetskamrats son som tog en överdos för någon vecka sedan, visste redan om det för det var en "kompis" till Dannie. Sen att D iof sa att han hängt sig är ju av mindre betydelse, hon tyckte väl att det lät "bättre". Klockan börjar närma sig tre nu.
Har pratat flera gånger med Agnes, Jove och Jessica under dagen, alla lovar att "störa" så mycket som möjligt.Tror att det är Jove som får tag i D först. Jag kan andas ut, hon lever.
Jag pratar med B som i sin tur har pratat med soc (eller om det var jag?) Vi beslutar att försöka "ta helg" och överlåta allt till dom. Känns konstigt att man är bortbjuden på kvällen för att ha trevligt under dom här omständigheterna. B ska på middag med Lisa till några bekanta under kvällen och jag ska hem till Tess. Fixar lunch, vad kommer jag inte ihåg. Pratar lite med David för att kolla upp hur HAN mår i allt det här. Han vill inte ha kontakt med D och det tycker både jag och B är bra.
Gör mig i ordning och trampar över till Tess där hela det "vanliga" gänget är samlat. Vi äter ost och en massa småplock... Jag får hela tiden samtal från Jove, Jessica och även Agnes senare under kvällen.
Jove är hos D en stund och hon är klart påverkad. När J går ut ifrån D:s port så ser hon en person hon känner igen. En civilpolis, hon går fram och pratar med honom. J förklarar läget och de ska hålla lite extra koll på D:s lägenhet.
Nån timme senare ringer Agnes till mig, hon är på fest på Hertig Karls allé och undrar om hon ska ringa D för att höra om dom kan träffas? Gör så säger jag. A messar en stund senare att hon är inne i lägenheten och att D är själv där, lovar att höra av sig när hon kommer ut därifrån. A är lite på lyset men inte värst. Hon stannar kanske en timme eller nåt. Ringer mig när hon går ut från D. När vi pratar så kommer några personer fram till A. Det är narkotikapolisen (samma som förut?).A har hunnit berätta lite för mig att D sitter och väntar på Jazze, Kim och Admir(?) som är i Borlänge och hämtar mer "grejer". Jag får prata med en polis som hette Tobias, förklarar vem jag är och att jag har nyckel hem till D. (Att hon sen låser med sjutillhållarlåset spelar mindre roll, dom vill ha tillgång till porten) Vi pratar igenom situationen och de berättar för mig att de vill vänta med ett tillslag tills de andra kommer tillbaka från Borlänge.
Ringer J som hämtar nyckeln hemma hos mig och åker och ger den till polisen. Ber dom ringa mig när dom har varit inne.
Det går några timmar och ca 00:30 ringer Tobias upp mig och berättar att dom är inne i lägenheten. Tydligen har dom lurpassat inne i trappan och tar de övriga tre när dom närmar sig D:s dörr. D öppnar dörren och dom tar sig in i lägenheten, de har med sig husransakningsorder (heter det så?). Vänder upp och ner på lägenheten och tar med sig ungarna ner till USÖ för provtagning.
Jag har fram tills dess druckit tre öl och känner mig inte direkt berusad, men efter det samtalet så får jag i mig en hel del. Jag vill på nåt sätt fira, en hel del spänningar släpper... Jag känner mig nästan glad!? Är glad för att det är "vanliga" människor hos Dannie som kanske kan låsa in henne, skydda henne på nåt sätt. Jag blir ganska rund under fötterna innan vi äntligen kommer i säng hemma hos Tess.
...Tobias ringer mig sedan vid 5-tiden på morgonen och berättar att D är hemma i sin lägenhet, hon var ganska påverkad vid det här laget.
Fan! Nu är hon ju där igen!!!
Går upp, ger katterna mat och öppnar vädringsfönstret så att de kan komma ut. Klockan är strax halv åtta.
Kommer på att Utegård ringt flera gånger under fredagskvällen och att jag bara tryckte upptaget innan jag var tvungen att svara, han trodde jag var grinig men hasplade bara ur mig att det hänt något med Dannie. Vet att han alltid är vaken tidigt. han svarar givetvis på en gång. Berättar allt för honom och ber honom samtidigt att ringa Annsofie och berätta som i sin tur kan ta kontakt med Sophie, orkar inte prata i tele mera.
Går in på FB och kollar om D har gjort något nytt inlägg.
Har glömt att berätta att hon efter besöket av mig och soc i torsdags skrev som status :
"jaahaa så nu är man, vadå typ farlig eller? Fuckat asså!"
Några personer kommenterade detta även jag lite försiktigt: att så var väl inte fallet.
Ser att Tess har loggat in, skriver ett snabbt inlägg i hennes logg : Sätt på kaffet!
Duschar lite snabbt och åker dit. Både hon och Orre sitter på takterassen och solar.
Ältar D en stund med dom, sen kommer Takman och jag får en ny person att älta med.
Har fortfarande inte hört ifrån D.
Ringer B vid tio-tiden tror jag, han har inte hört något under natten av FMN-kontakten eller polis.... Funderar vad jag ska göra....
Kan bara snällt sitta och vänta på att soc-jouren öppnar kl tre. Vi vet fortfarande inte om polisen varit där under natten eller ej.
Pimplar mängder med kaffe och röker, verkar vara min nuvarande sysselsättning.
Skönt att inte vara själv men samtidigt VILL man vara själv med sina tankar, märklig situation.
Åker hemåt och svänger förbi Ylva, mera kaffe i solskenet. Hon berättar om hennes arbetskamrats son som tog en överdos för någon vecka sedan, visste redan om det för det var en "kompis" till Dannie. Sen att D iof sa att han hängt sig är ju av mindre betydelse, hon tyckte väl att det lät "bättre". Klockan börjar närma sig tre nu.
Har pratat flera gånger med Agnes, Jove och Jessica under dagen, alla lovar att "störa" så mycket som möjligt.Tror att det är Jove som får tag i D först. Jag kan andas ut, hon lever.
Jag pratar med B som i sin tur har pratat med soc (eller om det var jag?) Vi beslutar att försöka "ta helg" och överlåta allt till dom. Känns konstigt att man är bortbjuden på kvällen för att ha trevligt under dom här omständigheterna. B ska på middag med Lisa till några bekanta under kvällen och jag ska hem till Tess. Fixar lunch, vad kommer jag inte ihåg. Pratar lite med David för att kolla upp hur HAN mår i allt det här. Han vill inte ha kontakt med D och det tycker både jag och B är bra.
Gör mig i ordning och trampar över till Tess där hela det "vanliga" gänget är samlat. Vi äter ost och en massa småplock... Jag får hela tiden samtal från Jove, Jessica och även Agnes senare under kvällen.
Jove är hos D en stund och hon är klart påverkad. När J går ut ifrån D:s port så ser hon en person hon känner igen. En civilpolis, hon går fram och pratar med honom. J förklarar läget och de ska hålla lite extra koll på D:s lägenhet.
Nån timme senare ringer Agnes till mig, hon är på fest på Hertig Karls allé och undrar om hon ska ringa D för att höra om dom kan träffas? Gör så säger jag. A messar en stund senare att hon är inne i lägenheten och att D är själv där, lovar att höra av sig när hon kommer ut därifrån. A är lite på lyset men inte värst. Hon stannar kanske en timme eller nåt. Ringer mig när hon går ut från D. När vi pratar så kommer några personer fram till A. Det är narkotikapolisen (samma som förut?).A har hunnit berätta lite för mig att D sitter och väntar på Jazze, Kim och Admir(?) som är i Borlänge och hämtar mer "grejer". Jag får prata med en polis som hette Tobias, förklarar vem jag är och att jag har nyckel hem till D. (Att hon sen låser med sjutillhållarlåset spelar mindre roll, dom vill ha tillgång till porten) Vi pratar igenom situationen och de berättar för mig att de vill vänta med ett tillslag tills de andra kommer tillbaka från Borlänge.
Ringer J som hämtar nyckeln hemma hos mig och åker och ger den till polisen. Ber dom ringa mig när dom har varit inne.
Det går några timmar och ca 00:30 ringer Tobias upp mig och berättar att dom är inne i lägenheten. Tydligen har dom lurpassat inne i trappan och tar de övriga tre när dom närmar sig D:s dörr. D öppnar dörren och dom tar sig in i lägenheten, de har med sig husransakningsorder (heter det så?). Vänder upp och ner på lägenheten och tar med sig ungarna ner till USÖ för provtagning.
Jag har fram tills dess druckit tre öl och känner mig inte direkt berusad, men efter det samtalet så får jag i mig en hel del. Jag vill på nåt sätt fira, en hel del spänningar släpper... Jag känner mig nästan glad!? Är glad för att det är "vanliga" människor hos Dannie som kanske kan låsa in henne, skydda henne på nåt sätt. Jag blir ganska rund under fötterna innan vi äntligen kommer i säng hemma hos Tess.
...Tobias ringer mig sedan vid 5-tiden på morgonen och berättar att D är hemma i sin lägenhet, hon var ganska påverkad vid det här laget.
Fan! Nu är hon ju där igen!!!
forts... fredag
Börjar ringa soc mottagningsgrupp redan kl 08:00. De hänvisar fortfarande till sekretessen och inget mer blir sagt...
Pratar med B flera gånger under förmiddagen, han mår otroligt dåligt. Han är på jobbet men tankarna är hos D hela tiden.
Jag har myror i hela kroppen... Måste ha något att göra. Fika med nån kanske? Nån som VET och som jag kan prata med...
Kl är nu 12:00, bara två timmar kvar tills D ska ha nån typ av kontakt med soc.
Bestämmer att ta en fika med T, som inte dyker upp pga missförstånd.
Är frustrerad...
Frida ringer och vi bestämmer att hon ska komma till mig för hon slutar tidigt.
F kommer och jag börjar att berätta hela historien, hon blir lika förvånad som alla andra.
Vi pratar lite om annat, bebisen och så.
Helt plötsligt ringer B och säger att han är på väg ifrån jobbet och är vid Älvtomta ungefär.
Han frågar hur Jazze´s hund ser ut och jag förklarar.
B säger -Jag ser två killar framför mig med en hund och en tjej , vet inte om det är D eller inte. Hon ser mindre ut. Vad ska jag göra?
Ja , Jazze vet ju inte vem du är så gå förbi bara och kolla lite säger jag.
Det går fem, tio minuter sen ringer B upp igen.
-Jag står här med D nu, hon sitter på en parkbänk och pratar med vad hon säger är soc, ringer upp dig strax.
Jag röker febrilt och väntar.
B ringer. Är uppriven och frustrerad. D är väldigt medtagen och hög, erkänner det till och med.
Insjunken i ansiktet och kan inte ens tända sin cig pga ryckningar i händerna.
B kontrollerar att det verkligen var soc hon pratar med och får det bekräftat av dom. Passar samtidigt på att fråga D om vi kan få insyn i utredningen för att slippa sekretessen, hon går med på det! Äntligen känns det lite som....
Vad tror soc egentligen om oss som föräldrar? Ja visst sekretess är ju viktigt men i det här läget vill man bara be dom fara åt helvete.
B försöker med alla medel få D att följa med hem till mig men hon vägrar. Säger sig ha "grejer" till Jazze som hon måste gå hem med, B får givetvis inte följa med. B frågar om han får ge henne en kram och det går hon med på, han känner hur tunn hon blivit. D går hemåt.
B ringer mig och börjar berätta, sen säger han plötsligt.- hur såg den där killen ut som gick in i D.s lägenhet igår? Jag förklarar. -Fan det är ju han hojtar B. Det har tydligen kommit en kille förbi honom när han står och pratar och B uppfattar det som om han hånler emot honom.
-Jag springer efter, ringer snart.
Efter nån minut är han tillbaka i luren. Han hann ifatt honom och låtsades ringa polisen, killen ser nervös och orolig ut, kollar hela tiden efter B. Han försvinner iväg.
F förstår att vi behöver vara själva och prata, jag och B.Vi säger hejdå.
Jag ringer Jove som vi vet är nära D och inte är strulig. Hon kommer strax efter B.
Vi sitter i köket och pratar, smider planer på hur vi ska kunna ha koll på D utan att hon förstår att jag och B är med.
Vi försöker få J att berätta om hur hon upplever Dannie som person. Hon berättar att D nästan alltid är glad eller väldigt förbannad, visar aldrig att hon är ledsen. Vi håller med.
B ringeroch pratar med soc och frågar varför det bara var en telefonkontakt och inget möte?
Hur kan dom bedömma D utefter det? Soc-jouren tar över. Under helgen är det dom vi ska vända oss till. De kommer ha en kontakt senare under kvällen med D.
Vi bestämmer att J ska ringa och fråga om D vill komma utanför sin port för en cig.
D säger att hon ska på fest i Kumla under kvällen, (jag kan ha rört ihop dagarna här, var det torsdagen kanske?) Skit samma.
Hur det än blir så träffar Jove D och pratar med henne. När J åker därifrån så ringer hon och berättar läget, hon har även bett D att messa till mig så jag vet att hon är oki. D gör det INTE.
Maggan och Niklas ska komma över en stund på kvällen, vi bestämmer det.
En halvtimme senare ändrar jag mig, jag är HELT SLUT. Måste fundera...
Ringer soc- 4 ggr under kvällen för att få uppdatering om ifall de har träffat D eller inte.
Sista gången jag ringer så svarar Kjell (en av soc-arbetarna) -Hej Pyret jag kände igen ditt nummer...
Soc-jouren har varit där och givetvis har dom RINGT innan och typ förvarnat, IDIOTER!!!
D sa att hon inte var hemma men kunde vara det om ca 10 minuter. Lägenheten är tom förutom D. Förvånande? Nej!
De bedömmer henne som påverkad men relativt fräsch! Dom här människorna har aldrig sett D förut, vad har dom att jämföra med? Tycker inte att hon är "speciellt mager", smal javisst men inte "mager". Alla vi som känner D vet att hon är kraftigt byggd men inte tjock på något vis. Av den kraftigheten finns det ingenting kvar av. Förklarar återigen om den otroligt snabba viktnedgången och min oro för uttorkning. Och att allt detta har hänt de sista veckorna...
De berättar att de ska ha en kontakt med D dagen efter och att hon inte kommer att få veta om dom kommer eller ringer. Jamen va bra då!!?
Pratar igen med B som har fått en kontakt med FMN (föräldrar mot narkotika). De har diskuterat en ev polisanmälan mot D och B frågar mig vad jag tycker. Velar lite fram och tillbaka men vi beslutar att FMN-kontakten ska utnyttja en annan kontakt som de/hon har inom polisen. Hon lovar att återkomma till honom.
Kommer inte riktigt ihåg turerna under kvällen men jag pratar mycket i telefon, Louise, T och ringer även upp J som jag inte har haft så mycket kontakt med på sistone. Louise är tveksam till polisanmälan, tror att D kanske kommer att dra om hon får nys om ddet. Vi är ju måna om att vi vet var hon är.
J och jag pratar länge och väl, det känns skönt och jag får även skratta lite mitt i allt elände.
Släcker och somnar faktiskt ganska snabbt, vaknar givetvis hela tiden av de otäckaste drömmar jag någonsin haft.... Allt mal i huvudet, lever hon? Är hon själv? Behöver hon hjälp? Hon har ju även haft svårigheter med andningen sista veckorna. Vi trodde ungen åkt på en lunginflammation men en stor biverkan av Mephedron är just andningsvårigheter...
Börjar ringa soc mottagningsgrupp redan kl 08:00. De hänvisar fortfarande till sekretessen och inget mer blir sagt...
Pratar med B flera gånger under förmiddagen, han mår otroligt dåligt. Han är på jobbet men tankarna är hos D hela tiden.
Jag har myror i hela kroppen... Måste ha något att göra. Fika med nån kanske? Nån som VET och som jag kan prata med...
Kl är nu 12:00, bara två timmar kvar tills D ska ha nån typ av kontakt med soc.
Bestämmer att ta en fika med T, som inte dyker upp pga missförstånd.
Är frustrerad...
Frida ringer och vi bestämmer att hon ska komma till mig för hon slutar tidigt.
F kommer och jag börjar att berätta hela historien, hon blir lika förvånad som alla andra.
Vi pratar lite om annat, bebisen och så.
Helt plötsligt ringer B och säger att han är på väg ifrån jobbet och är vid Älvtomta ungefär.
Han frågar hur Jazze´s hund ser ut och jag förklarar.
B säger -Jag ser två killar framför mig med en hund och en tjej , vet inte om det är D eller inte. Hon ser mindre ut. Vad ska jag göra?
Ja , Jazze vet ju inte vem du är så gå förbi bara och kolla lite säger jag.
Det går fem, tio minuter sen ringer B upp igen.
-Jag står här med D nu, hon sitter på en parkbänk och pratar med vad hon säger är soc, ringer upp dig strax.
Jag röker febrilt och väntar.
B ringer. Är uppriven och frustrerad. D är väldigt medtagen och hög, erkänner det till och med.
Insjunken i ansiktet och kan inte ens tända sin cig pga ryckningar i händerna.
B kontrollerar att det verkligen var soc hon pratar med och får det bekräftat av dom. Passar samtidigt på att fråga D om vi kan få insyn i utredningen för att slippa sekretessen, hon går med på det! Äntligen känns det lite som....
Vad tror soc egentligen om oss som föräldrar? Ja visst sekretess är ju viktigt men i det här läget vill man bara be dom fara åt helvete.
B försöker med alla medel få D att följa med hem till mig men hon vägrar. Säger sig ha "grejer" till Jazze som hon måste gå hem med, B får givetvis inte följa med. B frågar om han får ge henne en kram och det går hon med på, han känner hur tunn hon blivit. D går hemåt.
B ringer mig och börjar berätta, sen säger han plötsligt.- hur såg den där killen ut som gick in i D.s lägenhet igår? Jag förklarar. -Fan det är ju han hojtar B. Det har tydligen kommit en kille förbi honom när han står och pratar och B uppfattar det som om han hånler emot honom.
-Jag springer efter, ringer snart.
Efter nån minut är han tillbaka i luren. Han hann ifatt honom och låtsades ringa polisen, killen ser nervös och orolig ut, kollar hela tiden efter B. Han försvinner iväg.
F förstår att vi behöver vara själva och prata, jag och B.Vi säger hejdå.
Jag ringer Jove som vi vet är nära D och inte är strulig. Hon kommer strax efter B.
Vi sitter i köket och pratar, smider planer på hur vi ska kunna ha koll på D utan att hon förstår att jag och B är med.
Vi försöker få J att berätta om hur hon upplever Dannie som person. Hon berättar att D nästan alltid är glad eller väldigt förbannad, visar aldrig att hon är ledsen. Vi håller med.
B ringeroch pratar med soc och frågar varför det bara var en telefonkontakt och inget möte?
Hur kan dom bedömma D utefter det? Soc-jouren tar över. Under helgen är det dom vi ska vända oss till. De kommer ha en kontakt senare under kvällen med D.
Vi bestämmer att J ska ringa och fråga om D vill komma utanför sin port för en cig.
D säger att hon ska på fest i Kumla under kvällen, (jag kan ha rört ihop dagarna här, var det torsdagen kanske?) Skit samma.
Hur det än blir så träffar Jove D och pratar med henne. När J åker därifrån så ringer hon och berättar läget, hon har även bett D att messa till mig så jag vet att hon är oki. D gör det INTE.
Maggan och Niklas ska komma över en stund på kvällen, vi bestämmer det.
En halvtimme senare ändrar jag mig, jag är HELT SLUT. Måste fundera...
Ringer soc- 4 ggr under kvällen för att få uppdatering om ifall de har träffat D eller inte.
Sista gången jag ringer så svarar Kjell (en av soc-arbetarna) -Hej Pyret jag kände igen ditt nummer...
Soc-jouren har varit där och givetvis har dom RINGT innan och typ förvarnat, IDIOTER!!!
D sa att hon inte var hemma men kunde vara det om ca 10 minuter. Lägenheten är tom förutom D. Förvånande? Nej!
De bedömmer henne som påverkad men relativt fräsch! Dom här människorna har aldrig sett D förut, vad har dom att jämföra med? Tycker inte att hon är "speciellt mager", smal javisst men inte "mager". Alla vi som känner D vet att hon är kraftigt byggd men inte tjock på något vis. Av den kraftigheten finns det ingenting kvar av. Förklarar återigen om den otroligt snabba viktnedgången och min oro för uttorkning. Och att allt detta har hänt de sista veckorna...
De berättar att de ska ha en kontakt med D dagen efter och att hon inte kommer att få veta om dom kommer eller ringer. Jamen va bra då!!?
Pratar igen med B som har fått en kontakt med FMN (föräldrar mot narkotika). De har diskuterat en ev polisanmälan mot D och B frågar mig vad jag tycker. Velar lite fram och tillbaka men vi beslutar att FMN-kontakten ska utnyttja en annan kontakt som de/hon har inom polisen. Hon lovar att återkomma till honom.
Kommer inte riktigt ihåg turerna under kvällen men jag pratar mycket i telefon, Louise, T och ringer även upp J som jag inte har haft så mycket kontakt med på sistone. Louise är tveksam till polisanmälan, tror att D kanske kommer att dra om hon får nys om ddet. Vi är ju måna om att vi vet var hon är.
J och jag pratar länge och väl, det känns skönt och jag får även skratta lite mitt i allt elände.
Släcker och somnar faktiskt ganska snabbt, vaknar givetvis hela tiden av de otäckaste drömmar jag någonsin haft.... Allt mal i huvudet, lever hon? Är hon själv? Behöver hon hjälp? Hon har ju även haft svårigheter med andningen sista veckorna. Vi trodde ungen åkt på en lunginflammation men en stor biverkan av Mephedron är just andningsvårigheter...
måndag 20 april 2009
Början....
Skrivet natten mellan mån-tis 20-21 April 2009
Torsdag 16 April 2009
Ja hur ska jag egentligen kunna förklara känslan som jag hade i torsdags morse?
Vaknade tidigt som vanligt och satte mig vid datorn, bläddrade förstrött bland nyheterna i NA. Fastnade på en notis om en stulen bil i Brickebacken.... 4 personer gripna varav en 22-årig kvinna.
Tankarna drogs direkt till Dannie, skulle hon komma upp till jobbet idag? Det var väl inte hon i den stulna bilen? Hur förkyld ÄR hon egentligen?
Börjar ringa. Inget svar. Oron i magen växer. Börjar luska lite på hennes FB-sida... Hittar namnet på hennes nya inneboende, Jazze. Hittar inte Jazzes mobilnr på varken hitta eller eniro. Testar Ratsit... får EN träff. Tjejen är född -89.
Tankarna går bakåt i tiden....
Den här tjejen var inblandad i när David blev misshandlad för 3 år sen, på vilket sätt är oväsentligt nu.
Dannie har verkligen HATAT Jazze...
När jag hörde att hennes nya inneboende hette just det frågade jag Dannie om det var samma, men hon nekade till det.
Ringer David på jobbet som har kvar Jazzes nr.
Ringer henne och hon låter förvånad men trevlig. Frågar om Dannie är hemma men hon säger att hon inte vet det för hon är tyvärr inte själv hemma. Jag ber henne kolla upp var hon är och återkomma till mig.
Jazze ringer upp en stund senare och berättar att Dannie ligger i sängen men sover. Ber henne väcka henne så jag kan få prata några ord.
Dannie har "försovit sig" enligt henne själv. jag blir arg och skäller lite, Hon lovar att gå till jobbet till kl ett. Vi pratar vidare en stund, hon låter lite sluddrig på rösten och jag funderar lite över det. Helt plötsligt börjar hon prata om ett överkast och att jag inte ska vara arg och att hon kommer tvätta det!
Förstår genast att nåt inte stämmer...
Avslutar samtalet på ett piggt och trevligt sätt och bestämmer att hon ska komma till mig efter jobbet.
Rusar ut i bilen och åker mot markbacken, ringer samtidigt Jazze och ber henne att med tanke på allt gammalt hon gjort våran familj att se till att jag kommer in i lägenheten. Hon går med på det.
När jag kommer fram dit så får jag precis ettt sms från Dannie där hon ber mig att lämna dom ifred. Struntar i det och knackar på...
Dörren öppnas av Jazze (tror jag) och jag kliver in. Dannie är vansinnig och gapar och skriker på mig och jag gapar tillbaka...
Sen ser jag....
Min dotter är så hålögd och skakar i hela kroppen... Jag lugnar mig och vi sjunker ner på golvet tillsammans. Både hon och jag gråter.
Hon håller en svart plastask krampaktigt i ena handen. Plötsligt åker locket upp och där ligger två sprutor och en kanyl fullt synligt, även en lite mindre ask som är tom.
Dannie börjar skaka okontrollerat och har tics i hela ansiktet och händerna ... mumlar något om femtio kronor och att "blåsa nåt eller nån".
Hon lägger sig ner i mitt knä och jag ber att få titta på hennes armar och ser att det är gott om färska stickmärken och att hon även har skurit sig igen. Vi gråter ännu mera och jag pratar tröstande och lugnt med henne. Reser mig sen upp och ringer Bertil , kan bara haspla ur mig att "-Dannie har börjat injicera droger". Bertil låter förvirrad coh förtvivlad. Säger bara sen att jag ska ringa honom så fort jag bara får möjlighet. Under tiden har Dannie kommit på fötter och skriker åt mig att lägga på, får absolut inte prata med honom. Jag lägger på och står bara och håller om henne... känner att hon är väldigt smal, en doft av aceton slår emot mig.. Tänkte nog inte på det först men minns att jag rynkade på näsan när hon öppnade dörren till lägenheten.
Jag frågar henne när hon ätit eller druckit senast, hon svarar:- Jag vet inte mamma.
Vi sätter oss på golvet igen och tänder en cigarett, jag frågar vad hon tagit och när. Hon berättar att hon skjutit Tjack och Mephedrone dagen innan, hon är fortfarande hög som ett hus och har svårt att fokusera blicken...
Försöker tänka klart.
Rabblar i mitt huvud namn på personer vi kan ringa, frågar även Dannie. Ett namn som hon fastnar på är Louise, en tjej på mitt sjobb som har haft samma problem för några år sen och nu jobbar med missbrukare.
Ringer Louise. Berättar i snabba drag om "allt", hon blir förvånad och nog lite chockad tror jag. Vi pratar en stund och hon lover att återkomma till kvällen när hon har kollat upp olika alternativ.
Fan, fan ,fan ,klockan är bara halv ett!
Jag försöker lugna Dannie och spelar "glad" och omtänksam...
Går ut genom dörren och hoppas att jag ska kunna få komma tillbaka om Dannie gick på mitt spel....
Ringer Bertil igen, som råkar vara i Jönköping.
Vi pratar en stund och jag säger att jag kommer åka upp till UBB för att prata med Per-Åke (Dannies soc-gubbe).
Kommer dit ca kvart i ett , dom har lunch till ett. Skiter i det och börjar knacka på till slut så kommer en och öppnar och jag går in till P-Å.
Jag säger till honom att -nu har Dannie börjat injicera! Varpå han svarar. -Nej, inte Daniela det tror jag inte på!
Jag blir stum.
Han menar på fullaste allvar att han tro att jag står och hittar på?
Frågar var jag kan vända mig och han berättar att det är mottagningsgruppen som ligger på Ribbingsgatan.
Åker dit och får träffa en kvinna som heter Beatrice. Förklarar läget och berättar att Dannie har gått ner ca 12 kilo på två veckor och att hennes allmäntillstånd är klart försämrat.
Hon vet nog inte riktigt vad hon ska tro...
Hon verkar kanske inte riktigt förstå allvaret. Beatrice lovar att ta upp det med sina kollegor men säger även att det är sekretess i och med att D. är vuxen.
Lämnar mitt nummer och ber henne ringa mig så fort dom har beslutat vad som ska göras.
Åker hem. Gråter nästan hela tiden. Pratar med B. Han har ångest över att inte vara på plats. Jag är förbannad och försöker hitta orsaker!? Tanken kommer hela tiden tillbaka till Jazze. Kanske fel att skylla på en ung tjej!? Men faktum kvarstår: D var inte så här för en månad sen innan J kom in i hennes liv.
J flyttade in för att D:s tilltänkta inneboende 24 timmar innan inflytt fick ett förstahands kontrakt. Jomen visst, jävla grattis till honom då!!
Röker konstant och häver i mig kaffe, har feber och rejält ont i halsen. Går som på nålar och bara väntar på ett samtal från soc.
Äntligen så ringer dom. Kl är tre på em och vi bestämmer att vi ska träffas utanför D:s lägenhet kvart över.
Jag åker dit och går och ställer mig i porten. klockan går och hon blir halv fyra.
Det kommer en något äldre kille mot porten och jag låtsas prata i telefon och skrattar. Han går in i D:s lägenhet, det knyter sig i magen av rädsla.
Går ut och ringer soc igen och får veta att dom står utanför nr 113 istället för 13. Dom lovar skynda sig.
Det kommer två tjejer mot porten och presenterar sig, Åse är det enda namn jag lägger på minnet.
Vi går upp mot lägenheten och knackar på. Jag hör Jazze säga: -vet inte vem det är, känner inte igen henne.
Jag har glasögon på mig vilket jag inte hade på fm. Jag ropar i brevinkastet, försöker låta hurtig och glad.
D öppnar dörren och backar inåt i hallen. Jag kliver in och låter dörren stå på vid gavel. D funderar på varför och lutar sig fram för att stänga. Jag ropar ut i trappan på Åse.
Puttar bort D som står i vägen. Dom kommer in i hallen.
D blir alldeles vansinnig och vrålar åt mig. Höjer knytnäven och kommer emot mig men hon backar tillbaka i sista sekunden.
Soc står tveksamt innanför dörren och tittar.
Jazze kommer springandes och skriker till mig:-Fan! Nu har du förstört allting!!
D springer först in på sitt rum och slår igen dörren, ångrar sig sen och rusar in på toaletten.
Förmodligen för att slänga nåt i toastolen, vet inte....
D skriker som ett djur.
Åse säger till mig att det är nog bäst att jag går ut så kanske dom kan prata bättre med henne.
Jag går ut på gården och sätter mig och bara gråter. Min telefon ringer: det är Annica från jobbet som frågar hur jag mår i halsen. Kan knappt prata, bara hulkar fram att D har börjat injicera.
Vi avlutar snabbt och jag ringer upp B.
Efter vad som känns som en evighet kommer soc ut och verkar först inte se mig där jag sitter. Jag småspringer fram och frågar vad som hänt. De berättar att D har varit mycket öppenhjärtlig och berättat om sina problem, jag är väldigt skeptisk..
Berättar att D kan manipulera egentligen vem som helst bara hon vill.
De hänvisar till sekretessen men försäger sig lite om att de ska ha kontakt med D dagen efter.
Maktlös....
Åker hem ringer Jove (gammal kompis till D). Vi pratar jättelänge och hon lovar att försöka få kontakt med D.
Kommer inte riktigt ihåg ordningen på det som följer. På kvällen kommer resten av D:s gamla kompisar, Bosse, Milla, och Lollo.
Jove får kontakt med D som tydligen är på en fest i Kumla, hon låter inte fräsch.
Berättar givetvis inte för D att Jove är hos mig, det måste få vara hemligt.
Bosse har med sig D:s extranyckel som jag fått lov att ha. Känns på nåt sätt tryggt och skönt...en stund.
De bestämmer med D att höras av nästa morgon. Alla går hem, det känns märkligt tomt och tyst efter dom gått.
Kan inte sova ser hela tiden D framför mig... Vet inte om hon lever eller inte. Skickar iväg ett sms vid tolv på natten, vill bara veta att hon är oki. Får svar strax innan ett: jag lever.
Att två små ord kan få en att känna en så stor glädje???
Fredag 17 April 2009
Sover trots allt bättre än på länge är förmodligen helt slut mentalt efter allt plus förkylningen. Vaknar vid sju och helvetet börjar om... Lever hon? Har hon druckit nån vätska? Har nån gjort henne illa?
Börjar morgonen med cig och kaffe, kan inte få i mig något annat. Mår illa konstant. Har börjat låsa dörren även när jag är hemma. Jag som inte ens låser dörren när jag åker upp på stan!
Torsdag 16 April 2009
Ja hur ska jag egentligen kunna förklara känslan som jag hade i torsdags morse?
Vaknade tidigt som vanligt och satte mig vid datorn, bläddrade förstrött bland nyheterna i NA. Fastnade på en notis om en stulen bil i Brickebacken.... 4 personer gripna varav en 22-årig kvinna.
Tankarna drogs direkt till Dannie, skulle hon komma upp till jobbet idag? Det var väl inte hon i den stulna bilen? Hur förkyld ÄR hon egentligen?
Börjar ringa. Inget svar. Oron i magen växer. Börjar luska lite på hennes FB-sida... Hittar namnet på hennes nya inneboende, Jazze. Hittar inte Jazzes mobilnr på varken hitta eller eniro. Testar Ratsit... får EN träff. Tjejen är född -89.
Tankarna går bakåt i tiden....
Den här tjejen var inblandad i när David blev misshandlad för 3 år sen, på vilket sätt är oväsentligt nu.
Dannie har verkligen HATAT Jazze...
När jag hörde att hennes nya inneboende hette just det frågade jag Dannie om det var samma, men hon nekade till det.
Ringer David på jobbet som har kvar Jazzes nr.
Ringer henne och hon låter förvånad men trevlig. Frågar om Dannie är hemma men hon säger att hon inte vet det för hon är tyvärr inte själv hemma. Jag ber henne kolla upp var hon är och återkomma till mig.
Jazze ringer upp en stund senare och berättar att Dannie ligger i sängen men sover. Ber henne väcka henne så jag kan få prata några ord.
Dannie har "försovit sig" enligt henne själv. jag blir arg och skäller lite, Hon lovar att gå till jobbet till kl ett. Vi pratar vidare en stund, hon låter lite sluddrig på rösten och jag funderar lite över det. Helt plötsligt börjar hon prata om ett överkast och att jag inte ska vara arg och att hon kommer tvätta det!
Förstår genast att nåt inte stämmer...
Avslutar samtalet på ett piggt och trevligt sätt och bestämmer att hon ska komma till mig efter jobbet.
Rusar ut i bilen och åker mot markbacken, ringer samtidigt Jazze och ber henne att med tanke på allt gammalt hon gjort våran familj att se till att jag kommer in i lägenheten. Hon går med på det.
När jag kommer fram dit så får jag precis ettt sms från Dannie där hon ber mig att lämna dom ifred. Struntar i det och knackar på...
Dörren öppnas av Jazze (tror jag) och jag kliver in. Dannie är vansinnig och gapar och skriker på mig och jag gapar tillbaka...
Sen ser jag....
Min dotter är så hålögd och skakar i hela kroppen... Jag lugnar mig och vi sjunker ner på golvet tillsammans. Både hon och jag gråter.
Hon håller en svart plastask krampaktigt i ena handen. Plötsligt åker locket upp och där ligger två sprutor och en kanyl fullt synligt, även en lite mindre ask som är tom.
Dannie börjar skaka okontrollerat och har tics i hela ansiktet och händerna ... mumlar något om femtio kronor och att "blåsa nåt eller nån".
Hon lägger sig ner i mitt knä och jag ber att få titta på hennes armar och ser att det är gott om färska stickmärken och att hon även har skurit sig igen. Vi gråter ännu mera och jag pratar tröstande och lugnt med henne. Reser mig sen upp och ringer Bertil , kan bara haspla ur mig att "-Dannie har börjat injicera droger". Bertil låter förvirrad coh förtvivlad. Säger bara sen att jag ska ringa honom så fort jag bara får möjlighet. Under tiden har Dannie kommit på fötter och skriker åt mig att lägga på, får absolut inte prata med honom. Jag lägger på och står bara och håller om henne... känner att hon är väldigt smal, en doft av aceton slår emot mig.. Tänkte nog inte på det först men minns att jag rynkade på näsan när hon öppnade dörren till lägenheten.
Jag frågar henne när hon ätit eller druckit senast, hon svarar:- Jag vet inte mamma.
Vi sätter oss på golvet igen och tänder en cigarett, jag frågar vad hon tagit och när. Hon berättar att hon skjutit Tjack och Mephedrone dagen innan, hon är fortfarande hög som ett hus och har svårt att fokusera blicken...
Försöker tänka klart.
Rabblar i mitt huvud namn på personer vi kan ringa, frågar även Dannie. Ett namn som hon fastnar på är Louise, en tjej på mitt sjobb som har haft samma problem för några år sen och nu jobbar med missbrukare.
Ringer Louise. Berättar i snabba drag om "allt", hon blir förvånad och nog lite chockad tror jag. Vi pratar en stund och hon lover att återkomma till kvällen när hon har kollat upp olika alternativ.
Fan, fan ,fan ,klockan är bara halv ett!
Jag försöker lugna Dannie och spelar "glad" och omtänksam...
Går ut genom dörren och hoppas att jag ska kunna få komma tillbaka om Dannie gick på mitt spel....
Ringer Bertil igen, som råkar vara i Jönköping.
Vi pratar en stund och jag säger att jag kommer åka upp till UBB för att prata med Per-Åke (Dannies soc-gubbe).
Kommer dit ca kvart i ett , dom har lunch till ett. Skiter i det och börjar knacka på till slut så kommer en och öppnar och jag går in till P-Å.
Jag säger till honom att -nu har Dannie börjat injicera! Varpå han svarar. -Nej, inte Daniela det tror jag inte på!
Jag blir stum.
Han menar på fullaste allvar att han tro att jag står och hittar på?
Frågar var jag kan vända mig och han berättar att det är mottagningsgruppen som ligger på Ribbingsgatan.
Åker dit och får träffa en kvinna som heter Beatrice. Förklarar läget och berättar att Dannie har gått ner ca 12 kilo på två veckor och att hennes allmäntillstånd är klart försämrat.
Hon vet nog inte riktigt vad hon ska tro...
Hon verkar kanske inte riktigt förstå allvaret. Beatrice lovar att ta upp det med sina kollegor men säger även att det är sekretess i och med att D. är vuxen.
Lämnar mitt nummer och ber henne ringa mig så fort dom har beslutat vad som ska göras.
Åker hem. Gråter nästan hela tiden. Pratar med B. Han har ångest över att inte vara på plats. Jag är förbannad och försöker hitta orsaker!? Tanken kommer hela tiden tillbaka till Jazze. Kanske fel att skylla på en ung tjej!? Men faktum kvarstår: D var inte så här för en månad sen innan J kom in i hennes liv.
J flyttade in för att D:s tilltänkta inneboende 24 timmar innan inflytt fick ett förstahands kontrakt. Jomen visst, jävla grattis till honom då!!
Röker konstant och häver i mig kaffe, har feber och rejält ont i halsen. Går som på nålar och bara väntar på ett samtal från soc.
Äntligen så ringer dom. Kl är tre på em och vi bestämmer att vi ska träffas utanför D:s lägenhet kvart över.
Jag åker dit och går och ställer mig i porten. klockan går och hon blir halv fyra.
Det kommer en något äldre kille mot porten och jag låtsas prata i telefon och skrattar. Han går in i D:s lägenhet, det knyter sig i magen av rädsla.
Går ut och ringer soc igen och får veta att dom står utanför nr 113 istället för 13. Dom lovar skynda sig.
Det kommer två tjejer mot porten och presenterar sig, Åse är det enda namn jag lägger på minnet.
Vi går upp mot lägenheten och knackar på. Jag hör Jazze säga: -vet inte vem det är, känner inte igen henne.
Jag har glasögon på mig vilket jag inte hade på fm. Jag ropar i brevinkastet, försöker låta hurtig och glad.
D öppnar dörren och backar inåt i hallen. Jag kliver in och låter dörren stå på vid gavel. D funderar på varför och lutar sig fram för att stänga. Jag ropar ut i trappan på Åse.
Puttar bort D som står i vägen. Dom kommer in i hallen.
D blir alldeles vansinnig och vrålar åt mig. Höjer knytnäven och kommer emot mig men hon backar tillbaka i sista sekunden.
Soc står tveksamt innanför dörren och tittar.
Jazze kommer springandes och skriker till mig:-Fan! Nu har du förstört allting!!
D springer först in på sitt rum och slår igen dörren, ångrar sig sen och rusar in på toaletten.
Förmodligen för att slänga nåt i toastolen, vet inte....
D skriker som ett djur.
Åse säger till mig att det är nog bäst att jag går ut så kanske dom kan prata bättre med henne.
Jag går ut på gården och sätter mig och bara gråter. Min telefon ringer: det är Annica från jobbet som frågar hur jag mår i halsen. Kan knappt prata, bara hulkar fram att D har börjat injicera.
Vi avlutar snabbt och jag ringer upp B.
Efter vad som känns som en evighet kommer soc ut och verkar först inte se mig där jag sitter. Jag småspringer fram och frågar vad som hänt. De berättar att D har varit mycket öppenhjärtlig och berättat om sina problem, jag är väldigt skeptisk..
Berättar att D kan manipulera egentligen vem som helst bara hon vill.
De hänvisar till sekretessen men försäger sig lite om att de ska ha kontakt med D dagen efter.
Maktlös....
Åker hem ringer Jove (gammal kompis till D). Vi pratar jättelänge och hon lovar att försöka få kontakt med D.
Kommer inte riktigt ihåg ordningen på det som följer. På kvällen kommer resten av D:s gamla kompisar, Bosse, Milla, och Lollo.
Jove får kontakt med D som tydligen är på en fest i Kumla, hon låter inte fräsch.
Berättar givetvis inte för D att Jove är hos mig, det måste få vara hemligt.
Bosse har med sig D:s extranyckel som jag fått lov att ha. Känns på nåt sätt tryggt och skönt...en stund.
De bestämmer med D att höras av nästa morgon. Alla går hem, det känns märkligt tomt och tyst efter dom gått.
Kan inte sova ser hela tiden D framför mig... Vet inte om hon lever eller inte. Skickar iväg ett sms vid tolv på natten, vill bara veta att hon är oki. Får svar strax innan ett: jag lever.
Att två små ord kan få en att känna en så stor glädje???
Fredag 17 April 2009
Sover trots allt bättre än på länge är förmodligen helt slut mentalt efter allt plus förkylningen. Vaknar vid sju och helvetet börjar om... Lever hon? Har hon druckit nån vätska? Har nån gjort henne illa?
Börjar morgonen med cig och kaffe, kan inte få i mig något annat. Mår illa konstant. Har börjat låsa dörren även när jag är hemma. Jag som inte ens låser dörren när jag åker upp på stan!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)