Natten mellan 9-10 november 2009

Ja nu är jag efter mycket om och men på jobbet i allafall.

Sov nästan ingenting natten till idag, orolig, var uppe och rökte och drack kaffe till och från.
Lyckades somna vid tio-snåret på förmiddagen och blev väckt av telefonen vid elva.
Jag hör Dannie i luren, hon flåsar och gråter. Försöker lugna henne för att få veta vad som hänt.
Hon berättar att hon och Joanna varit i Göteborg de senaste dygnen men nu blivit rejält osams. Om pengar givetvis och hur de ska tjänas in... Dannie blev rädd och drog ifrån lägenheten utan jacka efter ett tumult med Joanna. Har sprungit ut på gatan och bara fortsatt springa. Hon har ingen aning om var hon är och fryser.
Jag frågar henne vad hon tagit för droger och svaret blir "allt". Vilket är heroin, tjack, hasch, osv osv. Hör att hon är påverkad på andningen och frågar om hon tagit mephedron oxå, men det finns tydligen inte att tillgå i Gbg.

Jag försöker få henne att lugna sig medan tankarna far genom mitt huvud!
Hon gråter och pratar osammanhängande om att "de" är efter henne. Hon säger att hon ska försöka ta sig till centralen, men vet inte vilket håll den ligger åt.

Jag vet inte alls vart i Gbg hon befinner sig!

Lyckas övertala henne att jag ska få ringa upp Stefan som bor i Gbg för att få rådgivning, hon vägrar först. Efter lite trixande ger hon med sig. Jag vill inte släppa kontakten med henne så jag har henne kvar i luren medans jag ringer S från hemtelefonen. Tack gode gud, han är hemma!
Han ber mig att försöka få henne att lugna sig så hon kan få fram på vilken gata hon befinner sig, det tar ett tag men sedan får hon fram att hon ser en Preem-mack lite längre fram. Stefan ber henne vänta och slänger sig i en taxi. Jag skickar en bild på Dannie till Stefan.
Jag pratar med D fortfarande, tiden sniglar sig fram.... Efter ca 20 minuter är han där. Jag får honom till luren och han säger att han ska sätta D på första tåget till Örebro som går om ca 1,5 tim. Vi lägger på.

Passar på att ringa upp Bertil och informerar honom om läget. Röker och dricker kaffe oavbrutet...
Törs nästan inte hoppas på att det ska gå "så enkelt".

Jag och S har kontakt flera gånger under tiden innan tåget ska gå. Han tycker att hon verkar ganska fräsch även om hon är speedad. D och S har aldrig träffats förr.

När D äntligen sitter på tåget kan vi prata lite lugnare, hon berättar om allt som hänt de senaste dygnen. Om varför och hur de kom på att avvika ifrån Skogsgläntan. D:s version är att J har tjatat på henne sedan fredagskvällen om att hon hade "grejor" i en lägenhet och att det vore bra om D oxå ville hänga på. D är tveksam, men det argumentet som D köper är: -Jamen kan jag skita i mina två små barn så kan väl du strunta i dina föräldrar och din bror, det fattar du väl? Och på något jäkla sätt så verkar det vettigt för Dannie i den sekunden! (herregud, hur fan tänker en missbrukare egentligen??? )
De har tydligen stulit kläder på flera varuhus och sålt för att få mer pengar till droger. Men sen kom Joanna på idén om att D skulle sälja sig själv på Rosenhillsgatan (?) och det var då de blev osams när Dannie vägrade...

Är såå glad att hon tog mod till sig och lyckades dra därifrån!

Vi pratar om hur hon har tänkt sig det hela när hon kommer till Örebro. Hon berättar att hon verkligen har trivts i Basta-gruppen men att i nuläget så törs hon inte åka dit igen för att hon skäms så fruktansvärt. Jag försöker att förklara att hon egentligen inte har något att skämmas över i och med att hon faktiskt avbröt det hela och tog kontakt med mig. Hon hade lika gärna kunnat fullfölja planerna eller ringt någon annan.
Mitt i alltihopa så är jag så stolt över henne att hon faktiskt förstod att mig kan hon alltid ringa till! Stolt, kanske inte är det rätta ordet, men jag är nöjd över beslutet som hon tog.

Vi lade på för att spara på hennes batteri i telefonen. Jag ringde upp chefen på Basta och pratade med honom. Han förklarade att alla hade blivit jätteledsna när de förstod att D hade dragit. Han var uppriktigt förvånad. Han menade att D hade alla de rätta "koderna" för att lyckas vara/bli drogfri.
Jag sa att D skämdes för mycket för att ta kontakt med honom men han bad mig hälsa att alla där var ju gamla "busar" som gjort så mycket värre saker än hon gjort nu.

Eftermiddagen gick långsamt, D:s tåg skulle komma in 16:52.

Jag ringde upp Jove och frågade om hon kunde tänka sig att följa med till stationen och hämta henne (Bertil skulle till Uppsala i två dagar).
Absolut kunde hon det, även Jessica skulle följa med.
Vilka kalaspinglor!
Vi spånade lite i telefonen om hur vi skulle lägga upp det hela kvällen osv. jag skulle ju jobba natt och David jobbar ju till kl 21:00.
Ingen av tjejerna hade problem med att stanna, även över natten.
Jessica har en liten dotter på 1 månad som var tvungen att följa med pga amning.

Vi stod vid tåget redan en kvart innan det kom in och bara väntade... Tänk om hon försökte hoppa av tidigare? Jag och Jove delade på oss när tåget närmade sig perrongen. Jag gick åt ena hållet och J åt det andra.
Usch vad nervös jag var!
Precis när jag tror att hon inte är med och tar upp telefonen för att ringa henne, ropar Jove på mig.
Där var hon ju! Vi kramas och tårarna kommer, hon är iskall! Jove lånar ut sin jacka till D och vi går emot bilen. Dannie blir lite ställd när Simone sitter i en barnstol i bilen. Hon vill egntligen inte träffa henne när hon är så hög som hon är nu. Vi förklarar att det är ingen fara och att hon kommer inte få röra, eller hålla henne idag i alla fall.
Vi kommer äntligen hem till lägenheten, D är lite reserverad i början, man ser att hon skäms... ger henne lite mat och förmår henne att dricka lite, hon har inte druckit på två dygn och acetonlukten är ganska skarp från hennes mun.
Hon luktar gott för övrigt och ser frisk ut. D har ju då aldrig lyckats få nån färg på sin kropp men nu har hon faktiskt det efter ihärdigt solande nere på Basta. Hon är väldigt nöjd över det , det märks.
Jag berättar för henne vad chefen på Basta sagt till mig, och även att de kan tänka sig att ta tillbaka henne tidigare än efter tre månader som är brukligt. Han skulle ha något möte nu i kväll och lägga fram förslaget att en månad räckte för Dannies
del. Det vore ju skönt om D kunde komma tillbaka dit igen. Frågan är nu bara vad vi gör i en månads tid??? Jove säger att D kan vara mycket hos henne där det även finns hästar att tillgå och Jessica skojar och säger att det vore ju bra att få hjälp med Simone ibland så hon kommer in i duschen NÅN gång per vecka åtminstone! Dannie skrattar och börjar slappna av lite.
Efter nån timme eller så kan hon äntligen gå och kissa vilket hon inte heller har gjort sedan i lördags! Man märker på henne att hon är slutkörd i kroppen men fortfarande för speedad för att koppla av och somna.

Vi bestämmer att Jove ska ta med sig Dannie hem till Stortorp över natten så jag kan åka och jobba.

Och nu sitter jag här, är dödligt trött men glad att Dannie är i trygghet just nu i alla fall. Jag har säkert glömt bort en massa som har hänt men det kommer jag nog på efter vägen.... Håller alla tummar just nu!!

söndagen den 8 november 2009

Fy fan säger jag bara!

NU är det igång igen! Trodde D hade fattat vid det här laget, men icke!
Hon flyttade till Skogsgläntan i fredags och allt skulle bli SÅÅ bra.
Har haft en märklig känsla i maggropen sedan igår då hon inte svarat på telefonen. Messade även henne att hon inte får glömma bort att det är farsdag idag. Började ringa henne i förmiddags, men inget svar. Ringde sen upp Joanna som bor på samma ställe, men hon tryckte upptaget båda gångerna. Ringer till Basta-gruppen och får prata med en P där. Han berättar att D drog igår kväll tillsammans med Joanna. Enligt honom har de inte märkt något på D men däremot har Joanna varit lite tvär på sistone.
Saken är oxå att både på Lunden och på Basta har de varit tveksamma att låta J och D vara på samma ställe. De tycker tt J har dåligt inflytande på Dannie.

Har ju inte skrivit något om D:s situation på länge men så här är det:
D fick flytta till Borås i slutet av sommaren och trivdes väldigt bra. Efter några veckor blev de flesta förflyttade till det "nya" Basta som heter Skogsgläntan och ligger närmare Göteborg. D blev besviken att inte få flytta med i och med att det bara blev äldre kvar på Tubbekulla som det heter.
När man är på Basta får man inte lämna det själv det första året och om man måste det så måste någon "gamling" vara med. En av D:s kamrater dog genom en olyckshändelse på Bali och D fick tillåtelse att gå på begravningen som skulle vara här i Örebro.
D hade med sig en man från Basta och de gick på begravningen av Alle, sedan kom de förbi och fikade lite Det var helt suveränt att få träffa henne igen!
Hon verkade må bra men sa att hon verkligen ville flytta till det nya stället, sa att hon tappade motivationen när det inte fanns folk i hennes egen ålder där hon nu bodde.
Jo vi höll väl med om det vi oxå.... Tydligen helt fel!
Hon var alltså bara ett dygn på Skogsgläntan innan hon blev övertalad att "dra".
Känns så hopplöst att börja om igen...

David kom just och berättade att Dannie messat honom nyss, att "allt var bra"....

Vet inte hur de på Basta ställer sig om hon beslutar sig för att återvända, får hon komma tillbaka då eller? Allt känns ovisst just nu.... D:s LVM-dom gick ut den 1:a November så nu är hon bara en "vanlig" strulig unge igen! Kommer inte att bli lyst eller nåt sånt tyvärr...
Har haft bloggen upplåst ett tag men låste den direkt när jag fick reda på att D dragit, för här ska hon inte få nån info i alla fall!!

Nu ska det alltså börja igen med sömnlösa nätter och oro hela tiden! Inte veta var hon är eller hur hon mår.... vet inte om jag orkar en gång till!